Europeiska unionen skall få ett nytt fördrag före parlamentsvalet i juni 2009. Det behövs med tanke på den utvidgning som skett de senaste åren. Annars drabbas unionen av handlingsförlamning.
Finland och 17 andra medlemsländer hann redan godkänna den konstitution för EU som föreslogs sommaren 2005, men folkomröstningar i Holland och Frankrike fällde förslaget. Nu görs ett nytt försök med ett förslag, där de väsentliga förbättringarna finns kvar.
Med tanke på trovärdigheten är det angeläget att Europeiska unionen görs mera öppen, förståelig och demokratisk. EU skall representera god förvaltning. För små länder som Finland är det till fördel med klara spelregler. I uppgörelser som bygger på diplomati och överenskommelser mellan regeringarna tar de stora för sig.
Det sker inte stora förändringar i kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna. Fortfarande gäller principen att unionen har bara de befogenheter som medlemsstaterna godkänt. De nationella parlamenten har i fortsättningen åtta veckor - mot sex nu - för att sätta sig in i lagförslagen. Det betyder att riksdagens ställning stärks, bland annat i granskningen av att subsidiaritetsprincipen följs, att frågor sköts på rätt nivå.
Det folkvalda parlamentets ställning stärks i lagstiftningen och den ekonomiska politiken. Det sker delvis på Europeiska kommissionens bekostnad. Minskningen av antalet parlamentariker görs med omsorg om små medlemsstater, som kommer att ha flera ledamöter i relation till invånarantalet än stora medlemsstater. Finland förlorar likväl ett mandat, och det blir en stor utmaning för Sfp att få en egen representant invald i fortsättningen för att bevaka den svenska språk- och kulturgruppens speciella intressen.
En stor förbättring är att en rättighetsstadga införs i reformfördraget. I 54 paragrafer fastslås medborgarnas politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Stadgandena blir bindande för medlemsstaterna med undantag för England och Polen som motsatte sig nya rättigheter eller intrång i brittisk och polsk lagstiftning. Undantagen är att beklaga.
De institutionella förändringarna i skötseln av utrikespolitiken är motiverade. Utrikespolitiken kommer att ledas av "en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik". Den nya posten kallas inte för utrikesminister som i förslaget till konstitution. EU behövs som en aktiv och stark aktör i den globaliserande världen. I det arbetet - vid det gemensamma bordet - kan och bör Finland vara en aktiv part.
Det nya fördraget skall ses som en internationell överenskommelse. EU är varken en förbundsstat eller ett mellanstatligt förbund. Dörren hålls öppen för nya medlemmar, eftersom maximiantalet 27 medlemsländer strukits. En grundförutsättning är att sökande godkänner unionens värdegrund. Dörren är öppen även för utträde i fortsättningen.
Gruppanföranden |
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
