Wideroos: KSSR-processen

22.04.2008 kl. 09:45
Från och med 1.1.2009 sker 32 kommunsammanslagningar med 99 sammangåendekommuner. Det innebär att antalet kommuner minskar med 67. Från att vi i Finland nu har 415 kommuner har vi 348 kommuner från början av 2009, .
Det är mycket siffror, men det visar att det sker en hel del kommunreformer på frivillig väg.
Det är säkert så att regeringens KSSR-projekt har sin andel. I kommunerna harman allt mer börjat diskutera framtiden på sikt. Alltför länge har debattenrört sig om föregående års bokslut och nästa års budget. Kommunernas verksamhethandlar emellertid om mycket mera. Framtiden handlar varken om bokslut ellerettårsbudgeter. Det handlar om hur vi överhuvudtaget skall klara servicen iframtiden. Och svaret är varken enkelt eller entydigt. Kommunernas och kommuninvånarnas behov varierar. Det som fungerar i Helsingfors behöver nödvändigtvis inte fungera i Oravais och tvärtom.
Hela KSSR-processen handlar om att varje kommun måste göra sin egen utvärdering utgående från den situation man har. Den utvärderingen måste utgå frånkommuninvånarnas behov av service på lång sikt. Jag är övertygad om att kommunernas tjänstemän och förtroendevalda har förmågan att göra dessa bedömningar. Det behövs inte en "katekes" uppifrån och det behövs inte heller en pekpinne från de stora kommuner som tycker att en kommunreform är det enda rätta.
KSSR-processen är nödvändig och det var viktigt att regeringen tryckte på startknappen. Lika viktigt är att vi nu låter kommunerna jobba med de samarbetsmodeller man tagit fram.Vi kommer säkert att se flere kommunreformer de kommande åren. Men de skall växa fram av sig själva och vara väl underbyggda. Ordergivning och hot brukar sällan leda till goda resultat. Däremot blir det nog om man visar ömsesidig respekt och tålamod för ett demokratiskt beslutsfattande.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00