Såväl förra regeringen som nuvarande regering har förbundit sig att förverkliga ett utlokaliseringsprogram. Samtidigt har båda regeringarna också beslutit att genomföra ett s.k. produktivitetsprogram. Motiveringarna till båda programmen är likartade.
Åldersstrukturen inom den statliga förvaltningen är sådan att den ställer mycket stora krav på rekryteringen av arbetskraft. Arbetsmarknaden är redan nu i en sådan situation att det är fler människor som lämnar arbetsmarknaden än som kommer in på den. Konkurrensen om arbetskraften är alltså redan ett faktum. Alltså måste staten göra något för att kunna rekrytera kunnig personal.
Både utlokalisering av arbetsplatser och en höjning av produktiviteten i stadsförvaltningen bidrar till en gynnsam utveckling. Det finns emellertid alltid ett men. Det finns statliga funktioner vars uppgift är att ge service på båda nationalspråken. En utlokalisering av sådana funktioner ställer stora krav på beslutsfattarna. Det rimliga kravet är att varje sådant beslut borde innehålla en språklig konsekvensbedömning. Det räcker inte med att man noterar att det behövs service på två språk. Det måste göras en språklig konsekvensbedömning av alla de orter som är föremål för en utlokalisering av sådana statliga funktioner som skall ge service på finska och svenska.
Polisens telefoncentral har utlokaliserats till Kajana och av rapporterna att döma fungerar den dåligt på svenska - om den alls fungerar på svenska. På torsdagens frågetimme fick jag möjlighet att fråga ansvariga minister Holmlund om regeringen när beslutet gjordes, hade tillgång till någon bedömning huruvida man klarar av service på både finska och svenska. Minister Holmlund svarade att i det skedet när man flyttade telefoncentralen till Kajana, har man försökt bedöma hur man kan svara på samtalen på svenska och finska. Hon sa också att eftersom det i offentligheten förekommit uppgifter om att servicen inte är på den förväntade nivån så kommer man att fästa extra uppmärksamhet vid detta.
Som tilläggsfråga undrade jag om regeringen kunde överväga tilläggsresurser för att utbilda personalen i att behärska båda språken. Ministern svarade att om det finns ett klart behov så anser hon att man måste styra tilläggsresurser till Kajana. Det tolkar jag som ett löfte av ministern. Det är helt klart att det behövs mera ekonomiska resurser för språkutbildning. Alltså måste vi nu bevaka vad ministern och regeringen gör föra att förbättra situationen.
Ulla-Maj Wideroos
Gruppanföranden |
Responsdebatt om statsbudgeten för 2008
Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
