Nylund: Det handlar om vår demokrati!

28.04.2008 kl. 16:33
I Finlands grundlag, första kapitlet, andra paragrafen stadgas det att statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. I den tjugofemte paragrafen stadgas att riksdagsledamöterna ska väljas genom direkta, proportionella och hemliga val, och att landet indelas i minst tolv och högst aderton valkretsar. Noggrannare bestämmelser om riksdagsval stipuleras i vallagen.

I senaste riksdagsval blev de grönas ordförande Tarja Cronberg inte invald trots att hon fick drygt 7 800 röster. Samtidigt blev Pirkko Ruohonen-Lerner invald från Nyland med dryga tusen röster. Det här ledde till livlig diskussion om orättvisor i vårt valsystem och fick som följd att det i vårt regeringsprogram skrevs in att vallagstiftningen ska revideras. Regeringen tillsatte en arbetsgrupp som leds av förvaltningsrådet Lauri Tarasti och där partierna representeras av partisekreterarna. Senaste tisdag kom arbetsgruppen med sitt betänkande. Om det förverkligas innebär det ofrånkomligt en radikal förändring i vårt valsystem.

En enkel lösning på problemet med de så kallade dolda röstspärrarna i små valkretsar, och fenomenet med att kandidater med mycket låga röstetal kan bli invalda i stora valkretsar, skulle vara en sammanslagning av de små valkretsarna i öster och valkretsarna i norra Finland samt en delning av den nyländska valkretsen. Det var också den modell som sfp förespråkade, men som vi till sist var ensamma om. Istället körde centerpartiet, kraftigt understödda av samlingspartiet, fram en modell som innebär att när valen förrättats i valkretsar så delas de första 150 platserna ut enligt samma princip som idag, jämförelsetal enligt partilista, medan de 50 sista platserna blir så kallade utjämningsmandat som fördelas i förhållande till respektive partis valresultat nationellt. Samtidigt införs en nationell röstspärr på 3,5 procent. En tredje förändring är ett förbud mot valförbund med motiveringen att väljarna då har svårt att veta vilken kandidat deras röst egentligen tillfaller.

Det goda med detta system är att alla partier får mandat i riksdagen i proportion till det totala antalet avgivna röster i landet. Men systemet har också betydande nackdelar. En av dem är att väljarna, på grund av utjämningsmandaten, inte kommer att veta vilken kandidat deras röst egentligen tillfaller. Det kan mycket väl exempelvis gå så, att om utjämningsmandatet tillämpas så blir en sfp:are med 5000 röster på fjärde plats i Vasa valkrets utanför, medan en sfp:are i Uleåborg istället inväljs med några hundra röster. Kommer detta att stimulera till ökat valdeltagande? Innebär det att det blir lättare för väljarna att veta hur deras röst används?

En annan nackdel: om vi är överens om att det är ett problem som borde lösas att 7 800 röster så att säga går till spillo, är då den rätta medicinen att lösa detta problem att bygga upp ett system som gör att i fall ett parti stannar strax under 3,5 procent på riksplanet så går 100 000 röster till spillo? Befrämjar detta demokratin? Är det helt säkert att all visdom finns i de partier som finns i nuvarande riksdag? Om inte, varför bygga upp ett system som innebär att det i praktiken kommer att vara oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, för ett nytt parti att etablera sig i Finlands riksdag. Om den vallag som nu bereds skulle ha funnits tidigare skulle varken de gröna eller sannfinländarna finnas i dagens riksdag.

Från riksdagens horisont är det ofta svårt att förutse vilka frågor som väcker allmän debatt. Relativt små förändringar i den orättvisa och föråldrade arvs- och gåvoskatten fick professorer, samhälldebattörer och ledarskribenter att skriva spaltmeter på spaltmeter och påverka utformningen av lagen. Revideringen av vallagstiftningen, som enligt min uppfattning är en fråga av en helt annan kaliber, en fråga som berör själva verktyget för att förverkliga demokratin, har fram till nu mötts med nästan total tystnad. Det finns säkert anledning för oss som politiker att titta oss själva i spegeln, men förändringen som föreslås är så stor så jag tycker att rapporteringen borde ha täckt mer än att sfp motsätter sig en rösttröskel. Nu när betänkandet är så gott som klart har debatten äntligen kommit igång. Bättre sent än aldrig. Det handlar ju trots allt i grunden om vår demokrati!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00