Nylund: Ett starkare universitetsväsende

09.05.2008 kl. 16:09

Målsättningen med den reform av universitetsväsendet som regeringspartierna kom överens om regeringsprogrammet och som för tillfället bereds inom undervisningsministeriet är att stärka universitetens ekonomiska autonomi. Den förlängda målsättningen är givetvis att ytterligare förbättra utbildningens och forskningens kvalitet så att vi också skall kunna locka studeranden, både inhemska och utländska, att utbilda sig på hög nivå i Finland. Det nordiska
utbildningssystemet är överlag vida känt för en kvalitativt god och kostnadsfri utbildning, och det här måste vi i en allt mer globalt konkurrerande värld måna om även i framtiden. Tanken bakom reformen är med andra ord mycket god och reformen värd att satsas på.

Genom reformen skall universiteten ges möjlighet att bli offentligrättsliga juridiska personer eller privaträttsliga stiftelser. Det innebär att universiteten ställs utanför statsbudgeten, men den statliga finansieringsandelen och basfinansieringen kommer enligt utfästelser, och såsom
sfp konsekvent har förespråkat, inte att förändras p.g.a. en ändrad juridisk status. Dessutom skall även universitetens förvaltning revideras så att universiteten själva allt effektivare och mer självständigt kan svara mot de egna utmaningarna. På så sätt stärks också universitetens praktiska autonomi som självständiga aktörer.

I Finland har det redan ett bra tag diskuterats om terminsavgifters vara eller icke-vara, och åsikterna går fortfarande isär. Det som är värt att notera är att det i samband med universitetsreformen, helt i enlighet med vad som överenskoms i regeringsprogrammet, kommer att inledas ett försök genom vilket universitet och högskolor kan ansöka om tillstånd för att ta ut avgifter av studeranden från länder utanför EU/EES-området som deltar i magisterprogram.

Det är säkert värt att ge detta försök en chans för att ta fram resultat för hur ett system med terminsavgifter kunde utfalla, men jag kan ändå inte låta bli att fråga mig huruvida detta trots allt är ett första steg mot införandet av terminsavgifter i Finland. Det kan man än så länge bara spekulera om. Jag ställer mig ändå tveksam till terminsavgifter både för finländska och utländska studeranden. Det är något, som man enligt min uppfattning kan fråga sig om är i
linje med utgångspunkterna för hela vårt utbildningssystem. Vi måste slå vakt om rättigheten att alla i vårt framtida Finland skall ha rätt till hög utbildning oavsett den egna bakgrunden och ekonomiska förutsättningar.

Helt i överensstämmelse med regeringens agenda anser oppositionen i den interpellation om tryggandet av universitetens ställning, som inlämnades den 29 april, att universitetsreformen är nödvändig. Däremot är oppositionen, som sig bör, av annan åsikt än regeringen angående metoderna för hur en reform av universiteten skall förverkligas och uppmärksammar därför universiteten genom en interpellation, som är ett av oppositionens huvudsakliga arbetsverktyg. Jag är ändå övertygad om att de mål och medel som regeringen arbetar för är de rätta för att trygga universitetens framtid, och att regeringen även tar sitt ansvar för att skingra de orosmoln och frågetecken som framförts från olika instanser om reformens konsekvenser för olika parter i universitetsvärlden.

Mats Nylund

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16