Henriksson: En tydligare valfinansieringslag behöv

16.05.2008 kl. 13:17
Knappt har dammet lagt sig efter den tidigare utrikesministerns sms-skandal, då det är dags för nästa fadäs. Den här gången är det centerns gruppordförande Timo Kalli som bjuder in media till kalas.

Kalli gick som känt under veckan ut och meddelade att han inte anmält understöd som han fått av företag för sin riksdagsvalskampanj fastän beloppen överstigit anmälningsgränsen om 1.700 €. Han motiverade sitt beslut att handla så, med att det inte finns något straff om man bryter mot lagen!

Det är upprörande att en riksdagsledamot som dessutom är ordförande för landets största partis riksdagsgrupp, kan visa en sådan nonchalans mot en lag som han själv varit med och stiftat. Lagen skall vara lika för alla, och av oss riksdagsledamöter skall man åtminstone kunna kräva att vi själva förstår att efterleva de lagar vi stiftar.

Tyvärr är det så att Kalli inte enbart skapar en grumlig dager kring sig själv. Den här typen av agerande drar dessvärre oss alla beslutsfattare över samma kam, och göder politikerföraktet. Det är synd, så synd för utan ett fungerande politiskt system och förtroende för det, skakas samhället snabbt i sina grundvalar. Föga hjälper det att Kalli nu meddelat vilka bolag han fått bidrag av och att han kommer att betala tillbaka stöden. Hans attityd till lagen är ju det som varit det centrala. Det är ju inte i sig förbjudet att motta stöd från företag och privata, och det skall inte heller behöva vara något att skämmas över. För dem som inte själva har en stadig kassakista att luta sig tillbaka på, är det nästan omöjligt att kunna genomföra en riksdagsvalkampanj med framgång utan utomstående bidrag.

Valfinansieringslagen från år 2000 måste förtydligas. Det har veckans händelser visat. Samtidigt borde vi också komma bort från det tabu många företag och privata upplever att det är att vara med och finansiera val. För visst är det så att också företagen i vårt land i högsta grad är betjänta av att vi har ett fungerande samhällssystem. Å andra sidan är det lätt att förstå att det är oron över negativ publicitet som avskräcker såväl företag som privatpersoner i dessa sammanhang. Sedan är det en annan sak att varje kandidat själv måste klara av att bedöma, huruvida ens agerande i politiken påverkas av mottagna bidrag. För att öka tilltron till politiken är det entydigt att vi behöver mera öppenhet i redovisningen av hur valkampanjerna bekostas, och inte enbart på individnivå utan också på partinivå.

Systemet måste nu göras så genomskinligt som möjligt. Det skall gå att få reda vem som stött en viss kandidat med större belopp motsvarande dagens gräns på 1700 €, och på vilket sätt övriga medel skaffats. På det sättet kan folk själva avgöra om de anser att det finns bindningar mellan ledamoten och bidragsgivaren och vad det i så fall kan innebära i det praktiska politiska arbetet. Tydligen är det också dags att ta in någon form av sanktion om man bryter mot lagen. Böter är väl det som närmast kommer ifråga. Lite skulle det ändå klia i fingrarna att föreslå samhällstjänst!

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00