Nylund: Absurd debatt om tingsrätterna

16.05.2008 kl. 13:25
Debatten om den nya tingsrättsindelningen i den finskspråkiga provinstidningen Pohjalainentar allt mera absurda drag. Minister Tuija Brax förslag i tingsrättsreformen bygger på landskapsförbunden som bas för de nya distrikten. Vasa stad, regioncentrum i Österbotten, har en stadsstyrelseordförande som låter förstå att när det gäller tingsrättsindelningen borde vi i Österbotten, till skillnad från andra områden i landet, stympa vårt landskapsförbunds område för att det inte ska finnas kvar en tingsrätt med svensk majoritet. Sdp:s riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri, ordförande i landskapsförbundets fullmäktige, för ett liknande resonemang. Och vänsterförbundets stadsstyrelsemedlem Harri Moisio slår i onsdagens Pohjalainen fast att för de finskspråkiga är tingsrättsindelningen inte någon partipolitisk fråga, men att det skulle vara ett fruktansvärt bakslag om tingsrättens majoritetsspråk blir svenska! Till råga på allt så applåderas dessa åsikter också av en del svenskspråkiga, bland annat av svenska centern.

Den finländska demokratin bygger på en tredelad statsmakt; den lagstiftande makten, den verkställande makten och ett oberoende rättsväsende. I den ekvationen ingår att den politiska makten inte blandar sig i domstolarnas beslutsfattande. I de länder där man gör det är ofta individernas rättsskydd minimalt. Fast det inte på samma sätt är någon regel har ofta yrkesdomarna valt att respektera samma tredelning, och utfört sitt värv utgående från att tolka och döma från gällande lagstiftning. Det som domarna generellt har debatterat fram till nu har snarast rört behovet av att förändra och uppdatera gällande lagar. Den verkställande politiska makten, läs regeringen, har gett de fysiska ramarna för deras verksamhet eller vårt domstolsväsende.

Nu har då plötsligt domarkåren också blivit politiker. Vasa tingsrätts lagman har upprepade gånger i offentligheten ifrågasatt justitieministeriets reformförslag när det gäller nya Österbottens tingsrätt. I onsdagens Pohjalainen träder också en domare från Jakobstad fram. Trots att han själv idag verkar i en tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, låter han förstå att en sådan i framtiden är oförnuftig och blott och bart ett påhitt av sfp. Att domarna med sina uttalanden dömer ut sakkunskapen hos den expertarbetsgrupp som utarbetat förslaget bekymrar dem uppenbarligen inte alls. De förbigår också utan ett ord det faktum som ingen hittills ifrågasatt, nämligen att servicen på finska i ämbetsverk med svenska som förvaltningsspråk så gott som alltid fungerar klanderfritt, medan det omvända är långt ifrån självklart.

Några saker i denna debatt ter sig ytterst uppenbara för mig. De ledande finskspråkiga politikerna i Vasa är synbarligen beredda att offra stadens ställning som regioncentrum för landskapet i rädsla för att svenskan ska få för stort inflytande. Konsekvenserna av att landskapet igen splittras på samma sätt som i fallet med polisdistrikten kommer inte att låta vänta på sig. Vackra tal och utfästelser om rikedomen i tvåspråkigheten och värdet av svenska språket i de stora rikspartierna saknar uppenbart täckning på det lokala planet i Österbotten. Och Vasa stads vilja att bli centrum för en storkommun tappar i trovärdighet efter dessa utspel från ledande politiker.

Många, inte minst Vasabladets ledarskribent, har konstaterat att det blåser snåla vindar för svenska språket för tillfället. Jag har fram till nu brukat hävda att det sällan är en medveten strategi från de stora partierna att köra ner svenskan, utan att det snarare är en följd av okunskap och enskilda beslut vid ministerier och ämbetsverk som förorsaka kräftgången. När det gäller tingsrättsindelningen och agerandet på lokalplanet har jag ändå tvingats att ompröva min inställning. Det kan knappast vara något annat än finsk språkpolitik som ligger bakom denna kampanj. När tidningen Pohjalainen driver en sådan kampanj är det inget nytt, men att så många namnstarka politiker hoppar på det tåget är förvånande och tragiskt. Vi går mot en svår politisk höst!

Mats Nylund
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45