Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

20.05.2008 kl. 15:00
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och innovation, social rättvisa, jämlikhet och demokrati. En avgörande framgångsfaktor är en stark sysselsättningssituation. Satsningar på att arbetsmarknaden behov och utbildningen av arbetskraft möts är en utgångspunkt; det innebär en fortsatt förstärkning på både utbildning och fortbildning. För att råda bot på den hotande arbetskraftsbristen och för att komma åt matchningsproblematiken behöver vi också arbetskraftsinvandring. Dessutom måste det bli lättare för de invandrare som redan bor i landet att komma med i arbetslivet. Det handlar bland annat om behovet av en attitydförändring, men också om en ökad kompletterande utbildning för att utbildad arbetskraft skall få kompetens att utföra sina yrken i Finland. Skräddarsydda kurser för invandrarkvinnor behövs också i större utsträckning.

 

Det gäller både att locka ny arbetskraft till sig och att hålla kvar existerande arbetskraft. Hittills har stora delar av diskussionen kring statens produktivitetsprogram kretsat kring utlokaliseringar och minskande av personarbetsår. Utan att se över arbetsmetoder och processer från grunden finns risken att programmet ökar arbetsbördorna och minskar intresset för den offentliga sektorn som arbetsplats. Inom kommunsektorn har utvecklingsarbetet tagit fart som en följd av kommun- och servicestrukturreformen. Inte heller i kommunerna har man ännu nödvändigtvis sett tillräckligt på produktionsprocesserna och arbetsmetoderna. Svenska riksdagsgruppen påminner om att fokus i reformerna skall stå vid förbättrade servicestrukturer, vid att bevara närdemokratin och att garantera att medborgarna skall bli väl och rättvist bemötta överallt i landet.

Arbetskarriären måste fortsättningsvis förlängas. Den pensionsreform som genomfördes för något år sedan har redan burit frukt i det att pensionåldern i medeltal skjutits fram med cirka ett år.

För att försnabba inträdet i arbetslivet är det viktigt att alla som går ut grundskolan kan anvisas en plats på andra stadiets utbildning. Behovet av att ytterligare utöka studieplatserna i den grundläggande yrkesutbildningen måste utredas. Det gäller att vara noga i dimensioneringen av platser både i olika regioner och olika branscher, så att utbildningsplatserna motsvarar det regionala behovet i arbetslivet och samhället. Genom att garantera alla en studieplats minimeras även risken för att ungdomar faller genom systemet och därigenom riskerar utslagning.

Det finns ett behov av att se över socialskyddet i vårt land. De sociala skillnaderna och den relativa fattigdomen har ökat i vårt land vilket är mycket oroande. Den s.k. SATA- kommittén arbetar som bäst och den kommer att föreslå åtgärder och reformer som kräver finansiering redan under den här ramperioden. Vi kan inte förutsätta att reformering av socialskyddssystemet skall eller kan vara ett nollsummespel. Svenska riksdagsgruppen är beredd att även under pågående valperiod granska budgetramarna ifall det anses nödvändigt, för att kunna genomföra de förslag som SATA-kommittén föreslår.

Finland har förbundit sig till Europeiska rådets beslut om en miniminivå om 0,51 % av BNP i bistånd senast år 2010. Svenska riksdagsgruppen anser att det är mycket viktigt att hålla de löften som getts, och att det långsiktiga målet måste vara 0,7 % av BNP i bistånd - senast år 2015. Med nuvarande takt och nuvarande ekonomiska läge kommer Finland inte att uppnå 0,51 % år 2010. Vi upprepar vår tidigare ståndpunkt att regeringen bör återkomma till den här frågan ännu under budgetmanglingen i höst.

Svenska riksdagsgruppen är glad för att finansutskottet i utlåtandet uppmanar regeringen att snabba på en förstärkt säkerhet inom sjöfarten. Ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat. En expertgrupp har utrett behoven och kommit till att kostnaderna för anskaffandet av nya oljebekämpningsfartyg och nytt material skulle kosta 100-150 miljoner euro fram till år 2015. Skillnaden mellan regeringens anslag i rambudgeten och de siffror expertgruppen framfört skiljer från varandra med över 100 miljoner euro. Vi anser därför att regeringen snabbt bör starta temaprojektet om att stärka säkerheten inom sjöfarten.

Gällande sjöfarten upprepar Svenska riksdagsgruppen ännu åtgärder för att förhindra en ytterligare nedkörning av den inhemska sjöfarten och handelsflottan. Över 80 % av transporterna i vår utrikeshandel går sjövägen. Vår flotta är betydligt äldre än medelåldern inom EU och även globalt. De målsättningar som finns i regeringsprogrammet om att förbättra konkurrenskraften, att revidera tonnageskatten och att utreda möjligheten till fartygsanskaffningsreserveringar måste genomföras snabbt. Att regeringen vidtar dessa åtgärder är viktigt även ur försörjningsberedskapssynvinkel.

Även Svenska riksdagsgruppen anser att förfarandet med rambudgeten i riksdagen kan göras lättare och mera ändamålsenligt. Svenska riksdagsgruppen understöder tanken på att regeringen i framtiden redogör för de ekonomiska ramarna genom en redogörelse i början av en valperiod samt halvvägs in i densamma, men att informationen utöver det ges riksdagen i form av statsministerns meddelande – förutsatt att inget oförutsett eller annars dramatiskt inträffar under mellanåren. På detta sätt riskerar man inte heller det att fokus flyttas från den egentliga budgetbehandlingen till de idag ibland ganska detaljerade ramarna.


Christina Gestrin höll gruppanförandet 20.5.2008.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30