Nylund: Global värld, lokal tidning

28.05.2008 kl. 10:57
Så har vi då fått vår nya lokaltidning, Österbottens Tidning, ÖT. Jag har den uppfattningen att den nya tidningen är efterlängtad både bland tidigare JT:s och tidigare Öb:s läsare och man i huvudsak ser positivt på sammanslagningen. Det har många gånger sagts i offentligheten att Jakobstadsnejden och Karlebynejden hör till samma ekonomiområde, och detta faktum har, så vitt jag kan förstå, starkt bidragit till ägarnas beslut. Den nya tidningen får en starkare ekonomisk bas än de två tidigare, och det borde också avspegla sig på de redaktionella resurserna.

Trots att de elektroniska medierna, de så kallade nya medierna, vinner terräng kommer fortfarande dagstidningen att var den viktigaste nyhetskällan för finländarna en lång tid framöver. Detta bekräftades i en undersökning som TNS Gallup utfört på beställning av Tidningarnas Förbund. Finländarna ansåg med klar majoritet att dagstidningen är den mest pålitliga informationskällan, den som ger upphov till samtalsämnen och som belyser vad som händer både internationellt, nationellt och lokalt. Med andra ord är dagstidningen, en del av den fjärde statsmakten, en mycket stark opinionsbildare och bidrar i mycket hög grad till i vilken riktning vårt samhälle utvecklas.

För mig som både å yrkets vägnar och av rent intresse läser många tidningar är det ju rationellt med en tidning mindre att läsa. Samtidigt är det nästan ofrånkomligt att mångfalden minskar. Lite kritik måste också tillåtas. HSS Media har ju gått in för gemensamma redaktioner och publicerar följaktligen till en stor del exakt samma nyhet i flera tidningar. För den tidningsläsare som håller sig med flera tidningar är det något frustrerande. Det är ofrånkomligt betydligt intressantare att läsa reportage om händelser, från möten eller sammankomster, eller om aktuella ämnen om det är olika journalister som belyser det utgående från sin egen referensram. Det går inte heller att lämna bort någon tidning om man ska följa med i samhällsdebatten. Ledarsidan, kultursidorna och insändarna är ju fortfarande individuella i våra svenskösterbottniska dagstidningar.

ÖT:s spridningsområde är ett och samma ekonomiområde med pendling i båda riktningarna, dock så att betydligt flera pendlar från Karlebynejden till arbetsplatser i Jakobstadsnejden än vice versa. Trots det har den ytterst olyckliga landskapsindelningen en tendens att splittra nejden. KSSR-processen, alla förändringar i den statliga mellanförvaltningen, och nu senast reformen av folkhälsolagen för våra nejder i olika riktningar. Förutom att reformerna verkar innebära direkt praktiska olägenheter för invånarna har de definitivt också stört samarbetsklimatet och till och med påverkat personrelationer i negativ riktning. Tidigare JT och Öb har ju på ledarplats haft olika åsikter om vad som är rätt strategi för nejden för att hålla servicen på en hög nivå och garantera invånarna betjäning på sitt modersmål. De olika linjedragningarna har också enligt min uppfattning avspeglats i den redaktionella nyhetsbevakningen. Jag hoppas att nya ÖT kommer att bidra till att öka förståelsen mellan beslutsfattare och invånare i Jakobstads- och Karlebynejden.

Den lokala dagstidningen är viktig för sina läsare. För många börjar dagen med att man läser sin egen tidning. För den såsom jag, som i arbetsveckan finns i till exempel Helsingfors, börjar ofta dagen med en titt på tidningarnas nätupplaga. Tidningen berättar vad som hänt, analyserar, roar, förargar och stimulerar. Sällan lämnas man oberörd. Fast världen är global är livet ändå lokalt. Ett rikstäckande media kan inte kompensera den bevakning av närsamhället som dagstidningen ger. Att som riksdagsledamot få medverka med en liten bit i sin egen lokaltidning är något som jag uppskattar. Jag önskar nya Österbottens Tidning all tänkbar framgång!
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10