Wideroos: Valfinansiering

29.05.2008 kl. 15:14
Förtroendet för politikerna naggas återigen i kanterna. Denna gång handlar det om redovisningen av valkampanjernas finansiering. När lagen om valfinansiering stiftades för någraår sedan trodde nog de flesta av oss att den skulle fungera. Den var då ett nödvändigt steg mot större öppenhet. Det är idag uppenbart att den har brister och det är dags för en revidering. Och revideringen måste alltså gå i riktning mot ännu större öppenhet.

Det är också på sin plats att säga att de flesta kandidater behöver stöd av utomstående för att kunna bedriva en ordentlig valkampanj. Det är heller inget fel i att olika företag stöder olika kandidater. Det är inget fel i att Österbottniska företag tycker att det är viktigt med österbottningar i riksdagen.

Problemet nu handlar om att en del kandidater fått stora summor utan att redovisa dem. Större öppenhet behövs alltså och jag är övertygad om att det blir så. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte heller får leda till att bara de kandiderar som har tillräckligt med egna pengar. Då får vi ett "smalt" utbud av kandidater och en "smal" representation i riksdagen.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt med en så bred representation som möjligt. Eftersom valkampanjerna och politiken blivit alltmer bunden till person behöver kandidaterna någon form av hjälp med valfinansieringen. Det gäller i synnerhet de kandidater som är relativt nya i politiken, sådana som inte har en politisk plattform och således är beroende av en ordentlig satsning på annonskampanjer.

Det är alltså viktigt att man inte skapar ett system där penningstarka personer är de enda som kandiderar. Politiken och demokratin har fortfarande allt att vinna på mångfald och öppenhet. Den nya lagstiftningen hinner inte bli klar till kommunalvalet. Det är ändå viktigt att partierna och kandidaterna före valdagen redovisar för sin valfinansiering. Då vet väljaren vad som gäller och kan välja sin kandidat utgående från kända fakta. Förhoppningsvis har också det politiska budskapet och ideologin betydelse.

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00