De tre största framtida politiska utmaningarna som omfattar hela världen kommer att gälla tillgången på rent vatten, tillgången på mat för jordens ständigt växande befolkning och produktionen och konsumtionen av energi. Och alla tre hänger ihop med dagens två modeord i politiken, klimatförändring och hållbar utveckling, och åtminstone två av dem, matbristen och energin, påverkar redan idag vårt liv också i Österbotten och Finland. De flesta politiker är medvetna om situationen, men ändå drivs reformförslag som den så kallade hälsogranskningen av EU:s jordbrukspolitik och WTO-förhandlingarna framåt på ett sätt som tyder på att alla inte är det.
Det kan inte upprepas tillräckligt ofta: den enda egentliga tillväxten på vår jord är den som sker i våra gröna växter med solens strålning som motor, nämligen fotosyntesen. All annan mänsklig produktion och konsumtion är rundgång eller förbrukning av ändliga resurser. Det innebär att ansvarsfull hantering av produktionsresurserna, jord och skogsbruksmark, är av avgörande betydelse för världens framtid.
Under hela 2000-talet har vi under ett enda år, 2004, producerat mera spannmål i värden än vi konsumerat. Alla övriga år har spannmålslagren krympt och är nu de lägsta på över 30 år. Åkerarealen i världen minskar på grund av erosion och mänskligt byggande och missväxten har ökat på grund av torka. Lagren räcker bara för att föda jordens befolkning mellan en och två månader! Samtidigt växer befolkningen med 60-70 miljoner människor per år, och den goda ekonomiska utvecklingen i de jättelika ekonomierna i bland annat Kina och Indien har lett och leder till en stor ökning av konsumtionen av spannmål och ris. Den växande förbrukningen av den ändliga resursen olja har gjort att råoljepriset fördubblats på ett år och femdubblats sedan år 2001. Nödvändiga och ambitiösa mål för förnyelsebar energi från åkern både i EU och USA har bidragit till den i och för sig helt nödvändiga prisökningen på spannmål men skapar idag bekymmer i underutvecklade länder.
Så gott som alla politiker är medvetna om det här men ändå driver EU-kommissionen sin så kallade hälsogranskning i en riktning som definitivt inte underlättar produktionen i bland annat i Finland. Trots att flera av EU:s toppmöten klart slagit fast att lantbruksproduktion ska kunna bedrivas i alla delar av unionen, så har kommissionens förslag så uttalat marknadsliberala drag att det utan förändringar kommer att vara mycket svårt att tillämpa i Finland. Vår mjölkproduktion, vår nötköttsproduktion och produktionen av stärkelsepotatis är de tre grenar som kommer att ha svårt om inte kommissionen och de övriga medlemsländerna lyssnar till Finlands argumentation och ger också mindre konkurrenskraftiga jordbruksländer redskap att upprätthålla en lönsamhet i produktionen. Finlands regering är medveten om situationen och har på ett tydligt och starkt sätt fört fram vår åsikt, och riksdagen jord- och skogsbruksutskott gav i torsdags ett starkt kritiskt utlåtande om hälsogranskningen som stärker regeringens linje och är ämnat ge ytterligare tyngd åt Finlands krav.
Det kan inte var på det sättet att en föråldrad dogm om frikopplade stöd och marknadsliberalism ska väga tyngre än ansvaret för att vi också framöver ska kunna producera mat. Alla borde börja se vad den verkligt stora utmaningen i världen består av, nämligen att försörja jordens befolkning. Ett exempel: för drygt ett år sedan såldes den finländska, delvis statligt ägda gödselindustrin Kemira Grow-How till norska Yara. Nu har vi facit; Yara som i praktiken har en monopolställning har haft stora problem med gödselleveranser ut till gårdarna, priserna på gödsel har snudd på fördubblats, sortimentet har krympt och marknadsvärdet på Kemira Grow-How skulle idag vara flerdubbelt högre än vad det var för ett drygt år sedan. Somliga säger att vi lever i ett informationssamhälle, andra att vi lever i ett servicesamhälle men en krass verklighet torde vara att vi alltjämt lever i jordbrukssamhället. Människan lever någon minut utan syre, någon dag utan rent vatten och någon vecka utan mat. Utan att förringa andra värden är det en visdom som alla bör komma ihåg. Det är vårt ansvar att se till att vi även framöver kan producera mat på finländska åkrar, i finländska växthus och i finländska ladugårdar. Den maten behövs idag och den kommer att behövas allt mera i framtiden!
Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
