Aktuellt

Skriftligt spörsmål om svensk utbildning inom Gränsbevakningsväsendet

09.09.2008 kl. 09:15

Svenskspråkig utbildning inom Gränsbevakningsväsendet
Till riksdagens talman

Det sammanlagda antalet sjöbevakare i landskapet Åland är strax under 60 (i rådande stund exakt 58). Inom de närmaste fem åren når hälften av områdets förmän pensioneringsåldern, vilket i konkreta tal betyder åtta personer. För personalen totalt är pensioneringsprocenten under samma period cirka 20, vilket betyder tolv personer.

Bland åländska ungdomar finns ett stort intresse att välja en framtida yrkesbana inom Gränsbevakningsväsendet men detta stöter på problem på grund av bristen på svenskspråkig utbildning inom Gränsbevakningsväsendet. I landskapet Åland tjänstgör i dag sjöbevakare som därför varit tvungna att vänta upp till åtta år på att slutföra sin grundutbildning. Möjligheten för personal med grundutbildning att avancera till mera krävande uppgifter samt till förmans ställning är näst intill obefintliga eftersom möjligheterna till vidareutbildning på svenska helt saknas. Arrangemangen för Gränsbevakningsväsendets svenskspråkiga grundutbildning motsvarar inte ens tillnärmelsevis gränsbevakningspersonalens naturliga bortfall i landskapet Åland. Det är av vikt att kunna rekrytera åländska ungdomar med lokalkännedom, som är av ovärderlig betydelse inom sjöbevakningen. De stannar i större utsträckning än andra kvar inom den åländska sjöbevakningen och ungdomarnas känsla av delaktighet i samhället ökar på så sätt.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att ålänningar som söker sig till Gränsbevakningsväsendet behandlas jämlikt i fråga om rekrytering, utbildning och karriärmöjligheter samt att Gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland inte äventyras på grund av personalbrist?
Helsingfors den 9 september 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 630/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Inom Ålands sjöbevakningsområde arbetar för närvarande sammanlagt 59 gränsbevakningsmän. Av dem arbetar 25 i chefsuppgifter och 34 som sjöbevakare. Under följande verksamhets- och ekonomiplaneringsperiod fram till 2013 går ca 22 % av dem i pension. Gränsbevakningsväsendet har planerat att ersätta personalavgången genom att rekrytera ny personal samt genom att besätta de tjänster som frigörs främst genom interna överföringar inom Västra Finlands sjöbevakningssektion. Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter, bl.a. Västra Finlands sjöbevakningssektion, svarar själva för rekryteringen av gräns- och sjöbevakare med hänsyn till den årsverkesram som staben för Gränsbevakningsväsendet har ställt upp. De som antas till gränsbevakarutbildningen testas i ett riksomfattande urvalsprov, som verkställs av Gräns- och sjöbevakningsskolan. Alla kan delta i urvalsprovet på sitt eget modersmål. För åländska sökande gäller samma allmänna behörighetskrav för gränsbevakare som på riksplan, bortsett från kravet på fullgjord värnplikt. De som klarat av urvalsproven till grundkursen utnämns till gränsbevakartjänster för viss tid i allmänhet från en till fyra månader före kursens början. Sedan de avlagt kursen med godkänt resultat utnämns de som ordinarie till tjänsten som gränsbevakare.

Gränsbevakningsväsendet har redan i årtionden ordnat svenskspråkig grund-, vidare- och påbyggnadsutbildning både för sjöbevakare och för institutofficerare. I synnerhet under 2000-talet har gjorts större satsningar än tidigare på svenskspråkig utbildning. Som exempel på svenskspråkig utbildning kan nämnas att man i enlighet med det gamla utbildningssystemet ordnade första delen av grundkursen för gränsbevakare 2002 och andra delen 2007 samt en påbyggnadskurs för gränsbevakare och en fortsättningskurs för gränsbevakare som förberedde för chefsuppgifter och riktade sig till sjöbevakare 2002. En sammanhängande ungefär ett år lång grundkurs av ny typ har ordnats sedan 2006. Från början av 2008 förlängdes grundkursen för gränsbevakare till cirka 14 månader. I den grundkurs för gränsbevakare som börjar vid Gräns- och sjöbevakningsskolan i höst deltar elever med både finska och svenska som modersmål från Västra Finlands sjöbevakningssektion. Även 2009 planeras en grundkurs för gränsbevakare dit tvåspråkiga elever kan antas. En helt svensk grundkurs för gränsbevakare ska enligt planerna vid behov ordnas vartannat år från 2010. Efter grundutbildningen och en viss arbetserfarenhet kan gräns- och sjöbevakare söka sig till vidareutbildning. Fortsättningskursen och mästarkursen för gränsbevakare är kurser som hör till utbildningssystemet för gräns- och sjöbevakare och som ger kompetens för mera krävande uppgifter. Till fortsättningskursen antas elever på basis av ett inträdesprov som Gräns- och sjöbevakningsskolan ordnar. Till mästarkursen antas elever bland de gräns- och sjöbevakare som gått fortsättningskursen enligt uppgiftsbehovet inom Gränsbevakningsväsendet och lämplighet. Följande svenskspråkiga fortsättningskurs för gränsbevakare ska enligt planerna vid behov ordnas 2011.

De uppgifter som frigörs vid Västra Finlands sjöbevakningssektion förklaras lediga att sökas inom hela Gränsbevakningsväsendet. Ansökningsgrunderna är lika för alla och ger alla lika möjlighet att avancera till mera krävande uppgifter. I och med ändringen av personalstrukturen inom Gränsbevakningsväsendet frigörs chefs- och sakkunniguppgifter när institutofficerare går i pension. Vidareutbildade gränsbevakare får således bättre möjligheter än tidigare att få mera krävande arbetslednings- och sakkunniguppgifter. I dessa uppgifter är mångsidiga språkkunskaper en fördel oavsett modersmål.

Åland är insatsområde i Västra Finlands sjöbevakningssektions kustverksamhet och det innebär att man även i framtiden kommer att sörja för att det finns personalresurser för de uppgifter som stadgats för Gränsbevakningsväsendet antingen genom rekrytering eller genom att överföra en tjänsteman vid Gränsbevakningsväsendet till en uppgift som frigörs inom närmast liknande förvaltningsenhet. Under dessa omständigheter håller Gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet inte på att äventyras på grund av personalbrist.

Helsingfors den 2 oktober 2008

Inrikesminister Anne Holmlund

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45