Anförande om lotterilagen

09.09.2008 kl. 15:25

Ärade herr talman! Lagstiftningsbehörigheten i Finland är delad i fråga om lotterilagstiftningen. I riket beviljas tillstånd för anordnande av spel i enlighet med den lag som nu föreslås bli ändrad. Landskapet Åland har egen lagstiftning och egen tillståndsgivning. Inkomsterna går i båda fallen till samhällsnyttiga ändamål. Både Åland och riket har som mål att förhindra oegentligheter och brott samt minska de sociala problem som spelandet orsakar.
Både riket och Åland har hittills ansett att monopolsystemet är det bästa sättet för att nå dessa mål. Det gränslösa samhälle som verksamheten verkar inom sedan internet togs i bruk har gjort att flera länder gått över till att i stället införa licenssystem som genererar lika stora inkomster genom skatteintäkter.

För min del anser jag att Finland borde överväga en sådan modell, eftersom den är en naturlig följd av utvecklingen och erfarenheten visar att de nationella bolagen klarar sig bra i en sådan konkurrens. Vi använder alla Nokia-telefoner fast det finns billigare alternativ från andra länder, eftersom vi vet att det är ett pålitligt märke.

För att effektivera förebyggandet av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel föreslås i propositionen något så drastiskt som att i den finska rättsordningen ändra hela marknadsföringsbegreppet så, att det får en helt annan betydelse än för närvarande och troligen helt annan än i andra lagar. De exakta konsekvenserna är inte utredda och svåra att förutse. Vidare ska inrikesministeriet få möjlighet att genast ingripa och förbjuda marknadsföring samt utdöma vite.

Enligt min mening finns det inte tillräckliga skäl för att på det här sättet kringgå en normal domstolsbehandling som ger den rättssäkerhet medborgarna i en rättsstat har rätt att kräva. Det kommer att bli omöjligt att på förhand avgöra vad som är tillåten och vad som inte är tillåten marknadsföring av olika produkter och tjänster.

I propositionen förs ett resonemang kring frågan om grundlagsenligheten. Det finns enligt min mening all orsak att ifrågasätta om inte lagen borde antas i grundlagsenlig ordning, om den alls ska antas, då det nya marknadsföringsbegreppet som ska gälla både marknadsföring av tillåtna och otillåtna penningspel klart rör yttrandefriheten. Det är viktigt att saken på bland annat denna punkt får en omsorgsfull behandling i grundlagsutskottet.

Trots att propositionen kommer att ha helt andra verkningar för bolag med tillstånd enligt åländsk lag och således i enlighet med Finlands rättssystem med en delad lagstiftningsbehörighet än för utländska bolag har propositionen inte varit på remiss till Åland, vilket är helt i strid med 28 § 2 mom. i självstyrelselagen.

Det finns ingen anledning att skynda på lagförslaget. I stället vore det viktigt att överväga möjligheten till andra lösningar som skulle ge samma resultat i fråga om de sociala problemen, lika stora om inte större inkomster för staten och tilltron till Finlands rättssystem skulle kvarstå. Låt oss därför avvakta och se vad övriga EU-länder gör så att vi håller jämna steg med utvecklingen.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00