Wideroos: Kommunens vara eller inte vara.

30.09.2008 kl. 11:51

Kommunens vara eller inte vara kommer att vara på agendan hela denna höst och bra är det. Kommunalvalet och kampanjen skall förhoppningsvis ge svar på många frågor - alla frågor har dock inte enkla svar. Kommunsammanslagningar kommer säkert också att diskuteras - den slutsatsen kan man dra efter Yles finska valdebattsändningar hittills.

En vink om vad som komma skall fick vi när
socialdemokraten Marjatta Vehkaoja i Vasa ansåg att Sibbo-frågan inte får vara ett engångsfall utan att den modellen med tvångsinlösning också kunde tillämpas på Vasa och Korsholm. Och antagligen också på andra kommuner där man inte kan komma överens. Vi behöver en ordentlig debatt om de här frågorna och det är rätt tillfälle nu när det är dags för kommunalval.

Skall kommunens självbestämmanderätt ha någon betydelse eller skall andra krafter fatta besluten? På vems villkor skall en eventuell kommunreform ske och vem skall ha rätt att eventuellt diktera villkoren?

De senaste åren har det skett rätt många kommunreformer - alla på frivillig bas utom en. Det är säkert så att de frivilliga reformerna har de bästa förutsättningarna att lyckas. Tvång har sällan varit en bra metod och lämnar många sår som skall läkas. Sist och slutligen handlar ju allt detta om hur och till vilka kostnader kommunen kan ge service till sina kommuninvånare.

Kommunens strategi och verksamhet skall givetvis utgå från den enskilda människans bästa. Nu har vi fått en onödig diskussion om kommungränser när vi i stället borde fundera över hur vi klarar ekonomin och servicen i våra kommuner. En bra debatt behövs alltså!

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00