Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

07.10.2008 kl. 15:30
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
Stabilitet råder inte överallt i världen och det ger oss också en inflyttning i form av flyktingar och asylsökande som söker en trygg plats att leva på, fria från förföljelse eller annat förtryck. I vårt samhälle lever invandrare med olika bakgrund, både nyinflyttade och sådana som bott länge i landet. Också för alla med invandrarbakgrund är den egna kulturella och sociala identiteten viktig. Det mångkulturella samhället är ett faktum. Kulturmöten mellan människor ställer krav på myndigheter och invånare. Migrationsrörelser är ett storskaligt fenomen, men samtidigt handlar det i grund och botten om enskilda människor som fattar omvälvande framtidsbeslut för sin egen del och familj och hamnar ibland mot sin vilja att starta om i ett okänt land

Svenska riksdagsgruppen är i det stora hela tillfreds med statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen. Inte minst för att redogörelsen också blickar framåt. Integration berör olika grupper med olika behov och bakgrunder, men generella servicebehov är språkkunskap, utbildning och sysselsättning. Gemensamt för var och en är att man vill må bra och känna tillhörighet med det finländska samhället.

Varje vuxen individ har rätt till arbete och därigenom möjligheter att kunna försörja sig själv och sin eventuella familj. Enligt lagen skall alla garanteras lika rättigheter och möjligheter i fråga om arbete, anställningsvillkor samt personlig utveckling i arbetet oavsett etnisk tillhörighet. Många invandrare som kommer till Finland är välutbildade. För att kunna verka inom sitt specifika yrkesområde bör man ha möjlighet att få sin examen och kompetens prövad, samt erbjudas kompletterande utbildning i de fall det anses nödvändigt. Inom vissa yrkeskategorier, till exempel läkarkåren, finns utarbetade system för hur man kan få sin utbildning kompletterad i Finland. Ett system för en övergripande komplettering av yrkesutbildning inom olika utbildningsnivåer och yrken bör fås till stånd.

Många utlänningar upplever att de befinner sig i en ond cirkel. Arbetsgivaren kräver goda språkkunskaper i någondera av de inhemska språken. Invandraren behöver förutom språkkurser också praktisk erfarenhet av att få tala. Om man inte kan få arbete begränsas också den praktiska språkanvändningen.

Regeringens invandrarpolitiska program från hösten 2006 utgör en god grund och bör förverkligas. Programmet bygger bland annat på att invandrares möjligheter till lika och icke-diskriminerande behandling i samhället förbättras, samt att utvecklingen av pluralistiska och mångkulturella arbetsgemenskaper främjas. Dessutom bör förutsättningarna för övervakning av utländska arbetstagares arbetsvillkor förbättras.

Att kunna kommunicera på landets språk är en grundförutsättning för lyckad integration - detta ställer stora krav på både den förberedande undervisningen och den fortsatta utbildningen. Det behövs resurser inom utbildningen för att klara av en större invandring och satsningar måste göras inom utbildningsinstanserna. Svenska riksdagsgruppen anser också att undervisning i det egna modersmålet ska säkerställas för alla skolelever och att respekt för alla religioner främjas genom upplysning. Satsningarna på ett stärkt hemspråk är därför riktiga.

Den stora utmaningen här är hur man förverkligar utbudet på undervisning i det egna modersmålet och religion om det är svårt att hitta lärare i olika språk eller religioner. En lösning kunde vara en lärarpool (jämför de gemensamma invandrartjänsterna som finns redan nu) för att lösa bristen på lärare. Det är bra att regeringen i samband med budgeten föreslagit att studieplatserna inom den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt och förberedande utbildningen för invandrare ökas. I budgetförslaget för nästa år finns bland annat ett anslag om en miljon euro för det så kallade Specimaprojektet upptaget. Projektet gäller utbildning av undervisningspersonal med invandrarbakgrund. Dessutom behöver vi skräddarsydda kurser för invandrarkvinnor i betydligt större utsträckning än idag. Satsningar på den medföljande parten i en familj är ett effektivt sätt för integration och förebyggande av utslagning.

De båda nationalspråkens lika ställning innebär att också svenskan ska vara ett alternativ för invandrare. På många tvåspråkiga orter existerar det idag en valmöjlighet, men ofta är finska det enda alternativet. Trots detta uppger åtta procent av invandrare svenska som huvudspråk. Svenska riksdagsgruppen betonar fortsättningsvis att flyktingar och invandrare bör ha möjlighet att välja att lära sig finska eller svenska

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att man i huvudstadsregionen, Åbo-regionen och andra betydande invandringsorter uppgör ett pilotprogram för integrering och sysselsättning av invandrare, gemensamt mellan stat och kommun. Ett av spjutspetsprojekten i regeringens metropolprogram är också att uppgöra och förverkliga ett invandrarpolitiskt program. År 2006 bodde 55 % av Finlands invandrarbefolkning i Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors. I några stadsdelar, i synnerhet i de största städerna, har invandrarbefolkningen koncentrerats. Det finns också mindre orter med stark invandring. T.ex. i Närpes uppskattas 10 % av invånarna ha invandrarbakgrund och på Åland består 11,57 % av befolkningen av personer som är födda utanför Finland. Pilotprojektet avses förverkligas åren 2009 och 2010 och per år borde 2,5 miljoner euro reserveras i anslag. De städer som deltar i pilotprogrammet kommer dessutom att delta i kostnaderna med personal- och andra resurser.

På områden där arbetslöshet, fattigdom och andra sociala problem har koncentrerats, blir det i förhållande mycket svårare för invandrare att integrera sig i samhället. Men i Finland kan vi ännu agera preventivt, bara vi gör det snabbt och målmedvetet. Vi har inte ännu samma problem som andra europeiska länder tampas med. Därför är det viktigt att man kan genomföra det pilotprogram som nämns i regeringsprogrammet och därför har jag också lämnat in en budgetmotion för detta ändamål.

Vi behöver också i Finland ge kommunerna bättre möjligheter att ta emot flyktingar. Svenska riksdagsgruppen stöder en höjning av det statliga flyktingmottagningsbidraget till kommunerna - det har inte höjts sedan 1993. Det är skandal att ett par hundra flyktingar idag väntar i flyktingcentralerna eftersom de inte fått en plats i någon kommun - av nyss nämnda anledning. För våra internationella flyktingpolitiska åtaganden är det också av yttersta vikt att de kvotflyktingar som Finland valt så snabbt som möjligt efter att ha blivit valda kan komma till Finland och till sin nya hemkommun.

Avslutningsvis några ord om integrationslagens framtid; Svenska riksdagsgruppen stöder tanken på att lagen i framtiden noggrant beaktar den utveckling som inträffat i sektorn. Lagen skall gälla alla oberoende av orsaken till att man kommit till Finland, så länge vistelsen beräknas räcka minst ett år. En grundlig översyn och reform av hela lagen är därmed nödvändig.

Statsrådets redogörelse kommer även med en hel del andra förslag som är värda att understöda. Alla åtgärder är även försedda med prislappar och ett konstaterande att förslagen genomförs i den mån budgetramar och -beslut ger utrymme till detsamma. Ett problem integrationen dras med är att verksamheten som helhet saknar egna budgetmoment och därför är svår att optimera. Vi kan inte ha det politiska ansvaret för integrationsfrågor på ett ställe och budgetmedlen under ett annat förvaltningsområde. Här vill Svenska riksdagsgruppen ha en förändring i systemet.

Thomas Blomqvist höll gruppanförandet 7.10.2008.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00