Nordman: Grundsakerna måste sättas i skick

14.10.2008 kl. 16:09
Opinionsundersökningar bekräftar att hälsovården, äldreomsorgen och dagvården samt skolan är kommunalvalets viktigaste frågor. I sammanhanget glöms lätt, att resurserna skall skapas i stat och kommun, innan de fördelas. Hur det skall ske hör definitivt till de stora valfrågorna, i både kommunal- och riksdagsval.

De här frågorna är högaktuella i riksdagen, där budgetförslaget med sina anslag och propositioner innebär ett intensivt utskottsarbete. Inte minst i social- och hälsovårds-utskottet, där vi fördjupat oss i skolhälsovården och äldreomsorgen de senaste veckorna.

Dessutom har oppositionen lämnat in en interpellation om primärvården och riksdagens revisionsutskott ifrågasatt kommunernas sätt att sköta social- och hälsovårde. Enligt utskottet uppfylls de grundlagsenliga rättigheterna och växer skillnaderna mellan medborgarna. Inkommande tisdag försvarar regeringen och dess riksdagsgrupper sin vårdpolitik.

Tragedin i Kauhajoki väcker rop på hjälp och åtgärder. En kraftig begränsning av vapen-innehav kan med fördel ske och en del vapen tillåtas bara för specialändamål. Men hur eliminera orsakerna till att vapen används för att döda medmänniskor? Det är en betydligt mera krävande fråga, som vuxensamhället måste ta sig an.

Det är alldeles uppenbart att resurserna i skolhälsovården är otillräckliga. Rekommendationerna för hur många många skolhälsovårdare, läkare, psykologer, kuratorer som skall finnas efterföljs inte på långt när i kommunerna. Eftersom inga sanktioner för försummel-serna finns, gör kommuner bara det man vill och anser sig ha råd med. Det visar undersök-ningarna från i fjol. Så kan det inte
fortsätta!

Det finns inte enkla räddningsmodeller för framtiden, men nog goda råd att fås av sakkunniga på barn och unga och deras uppväxtvillkor. Det handlar om helheter och samarbete, om hemmen, skolorna, fritiden och kamratskapet, arbetslivet och familjen.

Professor Matti Rimpilä betonar att grundsakerna måste sättas i skick i skolhälsan. Det skall finnas ett arbetslag i skolmiljön som kompletterar varandras kunskap och ser till att alla elever noteras, i klassen, ihälsogranskningar och samtal. Då får klasserna inte vara för stora, då skall
skolhälsovårdare och -läkare finnas. För dem som behöver speciell uppmärksamhet
skall det finnas stödundervisning och handledning, psykologer och kuratorer.

Överhuvudtaget måste det förebyggande hälsoarbetet ges större tyngd i fortsättningen. Nu kommer reaktionerna och de negativa följderna i efterhand som resultat av försummelser i det preventiva arbetet. Specialvård kostar hur mycket som helst, förebyggande arbete nästan ingenting alls. Det lönar sig att satsa på människornas hälsa, enskilt och kollektivt! Det visar bland annat undersökningar i Sverige om utvecklingen i regionerna och kommunerna.

En naturlig reaktion på tragedin i Kauhajoki bör vara mera omsorg om varandra, flera tjänster, flera granskningar och flera samtal för ungas hälsa med hjälp av statens och kommunernas anslag.

I regeringsprogrammet lovas att de äldres rätt till en god vård skall tryggas, bland annat genom satsning på rådgivning och service, rehabiliterande åtgärder och vård i hemmen.
Hur detta lyckas är långt beroende av beslut och resurser i kommunerna. I budgetförlaget har reserverats statsandelar för att kommunerna skall förmå leva upp till rekommen-dationerna för en bra äldreomsorg. Utan flera tjänster i kommunerna lär det inte lyckas.

Individuella vårdplaner skall göras för 80 år fyllda, om någon gör anspråk på det. Men erfarenheterna visar att den åldersgränsen är för hög med tanke på förebyggande arbete och den sänks till 75 år nästa år. I det åldersskedet ökar servicebehovet märkbart. Kommunernas kostnader för att göra en ordentlig bedömning av äldres service- och vårdbehov beaktas i statsandelarna.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16