Nordman: Grundsakerna måste sättas i skick

14.10.2008 kl. 16:09
Opinionsundersökningar bekräftar att hälsovården, äldreomsorgen och dagvården samt skolan är kommunalvalets viktigaste frågor. I sammanhanget glöms lätt, att resurserna skall skapas i stat och kommun, innan de fördelas. Hur det skall ske hör definitivt till de stora valfrågorna, i både kommunal- och riksdagsval.

De här frågorna är högaktuella i riksdagen, där budgetförslaget med sina anslag och propositioner innebär ett intensivt utskottsarbete. Inte minst i social- och hälsovårds-utskottet, där vi fördjupat oss i skolhälsovården och äldreomsorgen de senaste veckorna.

Dessutom har oppositionen lämnat in en interpellation om primärvården och riksdagens revisionsutskott ifrågasatt kommunernas sätt att sköta social- och hälsovårde. Enligt utskottet uppfylls de grundlagsenliga rättigheterna och växer skillnaderna mellan medborgarna. Inkommande tisdag försvarar regeringen och dess riksdagsgrupper sin vårdpolitik.

Tragedin i Kauhajoki väcker rop på hjälp och åtgärder. En kraftig begränsning av vapen-innehav kan med fördel ske och en del vapen tillåtas bara för specialändamål. Men hur eliminera orsakerna till att vapen används för att döda medmänniskor? Det är en betydligt mera krävande fråga, som vuxensamhället måste ta sig an.

Det är alldeles uppenbart att resurserna i skolhälsovården är otillräckliga. Rekommendationerna för hur många många skolhälsovårdare, läkare, psykologer, kuratorer som skall finnas efterföljs inte på långt när i kommunerna. Eftersom inga sanktioner för försummel-serna finns, gör kommuner bara det man vill och anser sig ha råd med. Det visar undersök-ningarna från i fjol. Så kan det inte
fortsätta!

Det finns inte enkla räddningsmodeller för framtiden, men nog goda råd att fås av sakkunniga på barn och unga och deras uppväxtvillkor. Det handlar om helheter och samarbete, om hemmen, skolorna, fritiden och kamratskapet, arbetslivet och familjen.

Professor Matti Rimpilä betonar att grundsakerna måste sättas i skick i skolhälsan. Det skall finnas ett arbetslag i skolmiljön som kompletterar varandras kunskap och ser till att alla elever noteras, i klassen, ihälsogranskningar och samtal. Då får klasserna inte vara för stora, då skall
skolhälsovårdare och -läkare finnas. För dem som behöver speciell uppmärksamhet
skall det finnas stödundervisning och handledning, psykologer och kuratorer.

Överhuvudtaget måste det förebyggande hälsoarbetet ges större tyngd i fortsättningen. Nu kommer reaktionerna och de negativa följderna i efterhand som resultat av försummelser i det preventiva arbetet. Specialvård kostar hur mycket som helst, förebyggande arbete nästan ingenting alls. Det lönar sig att satsa på människornas hälsa, enskilt och kollektivt! Det visar bland annat undersökningar i Sverige om utvecklingen i regionerna och kommunerna.

En naturlig reaktion på tragedin i Kauhajoki bör vara mera omsorg om varandra, flera tjänster, flera granskningar och flera samtal för ungas hälsa med hjälp av statens och kommunernas anslag.

I regeringsprogrammet lovas att de äldres rätt till en god vård skall tryggas, bland annat genom satsning på rådgivning och service, rehabiliterande åtgärder och vård i hemmen.
Hur detta lyckas är långt beroende av beslut och resurser i kommunerna. I budgetförlaget har reserverats statsandelar för att kommunerna skall förmå leva upp till rekommen-dationerna för en bra äldreomsorg. Utan flera tjänster i kommunerna lär det inte lyckas.

Individuella vårdplaner skall göras för 80 år fyllda, om någon gör anspråk på det. Men erfarenheterna visar att den åldersgränsen är för hög med tanke på förebyggande arbete och den sänks till 75 år nästa år. I det åldersskedet ökar servicebehovet märkbart. Kommunernas kostnader för att göra en ordentlig bedömning av äldres service- och vårdbehov beaktas i statsandelarna.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00