Vården har varit det stora samtalsämnet i riksdagen den här veckan vid sidan om finanskrisen. Oppositionen ville fälla regeringen för att den anser att primärvården inte fungerar som den borde överallt i landet. Riksdagen gav ändå regeringen sitt förtroende med klara siffror. Dagens problem I vården kan naturligtvis inte enbart läggas dagens regering till last. Det är att göra saken alltför enkel för sig.
Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken. Det skall vara tryggt att bli sjuk i vårt land.
Alltid uppfylls ändå inte de grundlagsenliga rättigheterna.. Det är på sin plats att medge att vården inte överallt I landet fyller de krav som folket har rätt att ställa. Vi har stora kommunvisa skillnader. På många orter handlar det helt konkret om bristen på läkare. Det är I och för sig en märklig situation vi hamnat i. Det utbildas flere läkare nu än tidigare. Idag har vi 18 800 läkare I landet när de år 2005 var 18 080, alltså en ökning med 700 på tre år. Men av någon anledning lockas de inte av tjänsterna på hälsovårdscentralerna utan mer och mer av den private sektorn I synnerhet i tätorterna.
Klart är att det inte finns någon enkel lösning. Lika klart är att något måste göras. Kssr-reformen är ett led I detta, likaså den under beredning varande nya hälsovårdslagen. För att hålla hög kvalitet i vården behövs det ändå framförallt en ordentlig satsning på personalen - både på läkare, sjukskötare och annan personal. Det handlar om vidareutbildning och tillräckligt med personal. Det handlar om att se till att arbetstiderna är tillräckligt flexibla, så att det också går att kombinera vårdyrket med familjelivet. Alltför många läkare belastas idag av tunga jourer. Obesatta läkartjänster ökar lätt jourbördan för de övriga, och gör läkararbetet på hälsocentralen mindre attraktivt. Därför måste hälsovårdscentralernas status höjas! Bara så kan tillgången på läkare och övrig personal inom primärvården tryggas och därigenom också skolhälsovårdens behov av årliga läkarundersökningar.
Kommunen har ett stort ansvar då det gäller invånarnas rätt till god vård. Därför är det viktigt att du röstar i kommunalvalet. En röst på Sfp är en röst för en god vård på såväl svenska som finska i din kommun.
Anna-Maja Henriksson
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
