Skriftligt spörsmål om tillgången på växtskyddsmedel

24.10.2008 kl. 15:50

Tillgången på växtskyddsmedel

Till riksdagens talman

Det finländska jordbrukets huvudsakliga målsättning är att vara miljövänligt och konkurrenskraftigt gentemot övriga Europa. En förutsättning för detta är att bestämmelserna om produktionsinsatser inte skiljer sig märkbart i de olika EU-länderna. För det finländska jordbruket idag är bestämmelserna om växtskyddsmedel ett problem som hindrar produktionen av livsmedel under samma konkurrensvillkor. Finland befinner sig långt efter de övriga europeiska länderna gällande tillåtna växtskyddsmedel, speciellt för grödor på friland samt frukt och bär. I relativt snabb takt har preparat som har stor betydelse för produktionen tagits ur bruk utan att ersättas av liknande preparat som idag redan används i övriga Europa. Det är av största vikt att Finland tillåter lilknande växtskyddsmedel som övriga länder för att möjliggöra produktion på likadana villkor. Därtill kan det konstateras att den finländska konsumenten idag kan köpa livsmedel som har blivit behandlade med växtskyddsmedel som inte är godkända i Finland. Inom landskapet Åland har frilands- och frukt- och bärodlingen stor betydelse och bristen på preparat vållar avsevärda problem eftersom cirka 70 % av den åländska livsmedelsindustrins produktion säljs till riket, med potatis, äpple och lök som de viktigaste grödorna.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att tillgången på lämpliga växtskyddsmedel tillgodoses?
Helsingfors den 24 oktober 2008

Elisabeth Nauclér /sv

--------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 788/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Vad kommer regeringen att göra för att se till att tillgången på lämpliga växtskyddsmedel tillgodoses?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I Finland får man enbart använda godkända växtskyddsmedel. Livsmedelssäkerhetsverket Evira bedömer och godkänner växtskyddsmedel efter att ett företag lämnat in en ansökan. Direktivet om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (91/414/EEG, härefter växtskyddsmedelsdirektivet) ger riktlinjer om vilka krav som ställs på verksamma ämnen och växtskyddsmedel. Direktivet är genomfört i Finland med lagen om växtskyddsmedel (1259/2006). De verksamma ämnena utvärderas och godkänns på gemenskapsnivå, medan växtskyddsmedlen utvärderas och godkänns skilt i varje medlemsland. Miljön och klimatet i Finland skiljer sig från många andra länder i Europa på grund av vårt nordliga läge och därför har vi en del specifika begränsningar i användningen av växtskyddsmedel för att värna om vår miljö. Här kan nämnas förbudet att använda vissa preparat på grundvattenområden och förbudet att använda vissa preparat nära vattendrag. Myndigheterna arbetar för att begränsningarna i mesta mån är anpassade till odlingen av de olika grödorna.

Orsaken till att många preparat den senaste tiden tagits ur bruk ligger i det omfattande utvärderingsprogram, som omfattar alla verksamma ämnen som fanns på marknaden inom unionen då växtskyddsmedelsdirektivet trädde i kraft år 1991. Utvärderingsprogrammet har pågått sedan år 1993 och under dess lopp har över 800 verksamma ämnen utvärderats. En del av dem har företagen dragit tillbaka av olika skäl och en del har inte uppfyllt kraven och därigenom har de inte godkänts för användning i växtskyddsmedel. Över hälften av de verksamma ämnena har tagits ur bruk under programmets gång, däribland många ämnen som förbjudits i Finland redan tidigare.

För att underlätta tillgången på små preparat på marknaden, det vill säga preparat för grödor som odlas enbart på små arealer, finns det i lagen om växtskyddsmedel ett undantag i avgiften för godkännandet. För preparat för grödor som odlas på högst 5 000 hektar är avgiften nedsatt med 50 % och för preparat för grödor som odlas på högst 2 000 hektar är avgiften nedsatt med 80 %.

Lagen om växtskyddsmedel ger även andra än tillståndsinnehavaren rätt att ansöka om utvidgning av användningsområdet för ett redan godkänt växtskyddsmedel (så kallat off-label godkännande). Forskningsanstalter som verkar inom jordbruket, fackliga jordbruksorganisationer eller professionella användare kan ansöka om en utvidgning om den planerade användningen är av liten omfattning, men i allmänt intresse. Evira har gett mellan ett och sex off-label godkännanden årligen sedan år 2005. Godkännandena har gällt preparat för användning i växthusodling, grönsaker på friland och fruktträd.

Evira beviljar även tillstånd för försök som utförs med växtskyddsmedel för att hitta preparat som är användbara i finländska förhållanden och på de växter vi odlar här.

En viktig del av växtskyddsmedelsdirektivet är principen om ömsesidigt godkännande av tillstånd för växtskyddsmedel. Ett företag kan ansöka om godkännande för ett preparat i Finland med hänvisning till ett likadant godkännande i ett annat land inom unionen med liknande jordbruks- och miljöförhållanden. I dessa fall kan de finländska myndigheterna basera sitt arbete på det arbete som redan gjorts i det andra landet och behandlingsprocessen blir snabbare.

Finland följer också EU-förordningen om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ((EG) nr 396/2005, härefter gränsvärdeförordningen). Det att olika växtskyddsmedel är godkända i olika länder beror på många faktorer, bland dem odlade grödor, odlingsförhållanden, förekomst av skadegörare samt miljö- och klimatförhållanden. Trots det ska varor, som till exempel livsmedel, få röra sig fritt i unionen och därför sätter gränsvärdeförordningen gränser för hur mycket rester av bekämpningsmedel det får finnas i livsmedel oavsett var i unionen livsmedlen är producerade.

För att förbättra det otillräckliga utbudet av växtskyddsmedel har den finländska växtskyddsmedelsindustrin uppmanats söka godkännande för nya preparat och att söka utvidgat godkännande för redan godkända preparat. Industrin har meddelat att orsaken till de få ansökningarna ligger i de ekonomiska risker som är förknippade med marknadsföringen av preparaten.

Regeringen verkar även för att den nya växtskyddsmedelsförordning, som är under beredning i unionen ska förenkla tillståndsprocessen för växtskyddsmedel, för att på så vis underlätta för företagen att ansöka om tillstånd för nya preparat för den finländska marknaden.

Helsingfors den 12 november 2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30