Är öst ute?
Det känns naturligt att inleda hedersuppdraget att skriva kolumner för tidningen Östra Nyland genom att sätta ner några tankar om landskapet Östra Nyland till pappers.
Då den finska samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland firade sitt 50-års jubileum för två veckor sedan presenterade en av dem som skulle hålla tal sig som "östnylänning" och tillade "vilket ju är omodernt". Detta fick mig att haja till - är det faktiskt så?
Identitetsmässigt är det säkert så att många, framför allt svenskspråkiga, fortfarande känner sig som östnylänningar. Födda och uppvuxna i Pernå eller Lappträsk, sedermera förde yrkeslivet eller kärleken en till Lovisa, Liljendal eller till Borgå. Samtidigt har vi en växande skara nyinflyttade till främst Sibbo och Borgå som bär på en helt annan identitet. De arbetar i huvudstadsregionen och attraheras av närhet till både god service och natur i sina nya hemkommuner. Gemensamt för de flesta bosatta i Östra Nyland är väl att begrepp som östnyländsk markplanering eller intressebevakning känns främmande och byråkratiskt.
Diskussionen om landskapens framtida vara eller icke vara ter sig säkert som en skuggboxning där politiker serverar varandra politiska smockar i form av obegripligheter som landskapsplan och intressebevakning. Ändå är det just detta som landskapen handlar om. Landskapen skall ta tillvara medlemskommunernas intressen och se till att de rätta beteckningarna finns med i landskapsplanen för att kommunen sedan mera i detalj skall kunna planlägga t ex bostads- eller industriområden.
Landskapsplanen styr all annan planläggning. För mig är det viktigt att de östnyländska kommunerna kan utvecklas så att helheten mår bra. Att gå in i Nylands förbund och ha samma landskapsplan som Helsingfors stad ter sig allt annat än attraktivt då man läser huvudstadens syn på hur Östra Nyland borde utvecklas. Helsingfors stad vill bl a att vi i Östra Nyland skall reservera mark för avfallshantering, flygfält och skjut- och motorsportbanor. Med skilda landskapsplaner kan de önska sig allt detta, med gemensam plan kan de driva igenom det också.
Jag är övertygad om att alla delar av vårt landskap bäst utvecklas inom landskapet Östra Nyland. Om våra kommuner mår bra och utvecklas mår också människorna bra. Oberoende av identitet, att vara östnylänning, också inom politiken, betyder ju inte att man ignorerar viktiga frågor som metropolområdets utveckling. Det betyder bara att man sätter villkor för sitt engagemang. Inte betyder det heller att man är omodern.
Mikaela Nylander
Gruppanföranden |
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
