Nylund: En god förvaltningslösning

14.11.2008 kl. 13:29
Senaste torsdag avgjorde regeringen hur skogscentralernas verksamhet påverkas då Karleby stad från och med årsskiftet slås ihop med Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner. Sfp har aktivt arbetat för att nuvarande Karleby stads skogsägare fortsättningsvis ska får sin service från den tvåspråkiga Kustens skogscentral, och det blev också regeringens beslut. De övriga delarna av nya Karleby, det vill säga nuvarande landskommunerna, kommer att få sin service från Södra Österbottens skogscentral på samma sätt som de får det idag.

Regeringens grepp är nytt och måste betraktas som mycket positivt. Det visar att en förvaltningsförändring, i detta fall en kommunfusion, inte per automatik måste betyda att man bryter sönder fungerande förvaltningsmodeller. En betydande majoritet av nuvarande Karlebys stads skogsägare har svenska som modersmål och beslutet gjordes uttryckligen med avsikt att trygga servicen på modersmålet för alla skogsägare i området.

En liknade lösning har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, som ansvarar för lantbruksavbytarverksamheten, valt när man ändrar sina förvaltningsenheter i nejden nu vid årsskiftet. Avbytarverksamheten i Pedersörenejden, Kronoby kommun och nuvarande Karleby stad kommer från och med nyår att administreras från Pedersöre. De övriga delarna av sammanslagna Karleby stad kommer att administreras från Toholampi. Bevekelsegrunden för det beslutet är ungefär det samma som regeringen använder gällande skogscentralen; man säkerställer att kunderna får sina tjänster på sitt eget modersmål, oberoende om det är svenska eller finska.

Kustens skogscentral kan på många sätt fungera som en förebild för hur det går att ordna statliga förvaltningslösningar med både praktiska och språkliga hänsyn och att man inte alltid behöver stirra sig blind på geografin. Kustens skogscentrals verksamhetsområde omfattar Österbotten, Åboland och Nyland. Huvudkontoret finns i Esbo, man har ett regionkontor i Vasa och dessutom finns det sex områdeskontor. När det gäller skogsförvaltningen är det en rationell lösning att ha en skogscentral med en stark tvåspråkig service.

Den andra särprägeln som Kustens skogscentral har är att man sköter om främjande av ett hållbart skogsbruk och sköter lagstadgade myndighetsärenden också för den utmanande Helsingsforsregionen. Det som gör Helsingforsregionen så utmanande är att majoriteten av skogsägarna där äger skog långt borta från sin boningsort och att de inte är så lätta att nå. Det här innebär förstås relativt sett höga kostnader per utförd tjänst eller avverkad kubikmeter, vilket är en utmaning när den statliga skogsförvaltningen på samma sätt som övriga statliga myndigheter piskas av produktivitetsprogram.

Exemplet med Kustens skogscentral visar att man kan hitta kreativa lösningar som beaktar språklig service också för myndighetsadministration när viljan är god. Om man ställer kunden i centrum i stället för att fokusera på en stelbent geografisk modell så går det att åstadkomma ypperliga lösningar, något som ovannämnda fall visar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00