Nylund: En god förvaltningslösning

14.11.2008 kl. 13:29
Senaste torsdag avgjorde regeringen hur skogscentralernas verksamhet påverkas då Karleby stad från och med årsskiftet slås ihop med Kelviå, Lochteå och Ullava kommuner. Sfp har aktivt arbetat för att nuvarande Karleby stads skogsägare fortsättningsvis ska får sin service från den tvåspråkiga Kustens skogscentral, och det blev också regeringens beslut. De övriga delarna av nya Karleby, det vill säga nuvarande landskommunerna, kommer att få sin service från Södra Österbottens skogscentral på samma sätt som de får det idag.

Regeringens grepp är nytt och måste betraktas som mycket positivt. Det visar att en förvaltningsförändring, i detta fall en kommunfusion, inte per automatik måste betyda att man bryter sönder fungerande förvaltningsmodeller. En betydande majoritet av nuvarande Karlebys stads skogsägare har svenska som modersmål och beslutet gjordes uttryckligen med avsikt att trygga servicen på modersmålet för alla skogsägare i området.

En liknade lösning har Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, som ansvarar för lantbruksavbytarverksamheten, valt när man ändrar sina förvaltningsenheter i nejden nu vid årsskiftet. Avbytarverksamheten i Pedersörenejden, Kronoby kommun och nuvarande Karleby stad kommer från och med nyår att administreras från Pedersöre. De övriga delarna av sammanslagna Karleby stad kommer att administreras från Toholampi. Bevekelsegrunden för det beslutet är ungefär det samma som regeringen använder gällande skogscentralen; man säkerställer att kunderna får sina tjänster på sitt eget modersmål, oberoende om det är svenska eller finska.

Kustens skogscentral kan på många sätt fungera som en förebild för hur det går att ordna statliga förvaltningslösningar med både praktiska och språkliga hänsyn och att man inte alltid behöver stirra sig blind på geografin. Kustens skogscentrals verksamhetsområde omfattar Österbotten, Åboland och Nyland. Huvudkontoret finns i Esbo, man har ett regionkontor i Vasa och dessutom finns det sex områdeskontor. När det gäller skogsförvaltningen är det en rationell lösning att ha en skogscentral med en stark tvåspråkig service.

Den andra särprägeln som Kustens skogscentral har är att man sköter om främjande av ett hållbart skogsbruk och sköter lagstadgade myndighetsärenden också för den utmanande Helsingsforsregionen. Det som gör Helsingforsregionen så utmanande är att majoriteten av skogsägarna där äger skog långt borta från sin boningsort och att de inte är så lätta att nå. Det här innebär förstås relativt sett höga kostnader per utförd tjänst eller avverkad kubikmeter, vilket är en utmaning när den statliga skogsförvaltningen på samma sätt som övriga statliga myndigheter piskas av produktivitetsprogram.

Exemplet med Kustens skogscentral visar att man kan hitta kreativa lösningar som beaktar språklig service också för myndighetsadministration när viljan är god. Om man ställer kunden i centrum i stället för att fokusera på en stelbent geografisk modell så går det att åstadkomma ypperliga lösningar, något som ovannämnda fall visar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16