Lagmotion om beskattning av vissa varor, som säljes på passagerarfartyg

26.11.2008 kl. 15:25
Lag om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik

Presentation av motionen:

Ärade herr talman! Riksdagen godkände nyligen regeringens proposition med förslag till ändring av vissa bestämmelser som gäller befrielse från mervärdesskatt och accis och tullfrihet för så kallade hemkomstgåvor. Genom ändringen höjdes värdegränsen för varor som får medtas skattefritt från nuvarande 175 till 300 för flyg- och 450 euro för sjöresenärer. Genom denna ändring överensstämmer finsk lagstiftning med Europeiska rådets direktiv om undantag för mervärdesskatt och punktskatt på varor som införs av resande till tredjeland.

Finansutskottet hade inga invändningar mot propositionens innehåll, men konstaterade i sitt betänkande att denna lagändring också borde ha föranlett en översyn av lagen om beskattning i vissa fall av varor som säljs ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik eller den så kallade provianteringsskattelagen. I 5 § i provianteringsskattelagen stipuleras om en värdegräns för hemkomstgåvor som levereras ombord. Denna värdegräns är idag 65 euro per hemkomstgåva och den har varit oförändrad alltsedan 1997.

De varor det handlar om är i första hand nyttoföremål som resenärerna behöver under sin resa, eller små gåvor till familjen eller vänner och bekanta. Fartygens så kallade hemkomstgåvor är vanligen finska märkes- eller designvaror. Redan det att dessa finska produkter är framsatta ombord på våra fartyg väcker ett intresse för dessa finska kvalitetsvaror hos utländska turister, vilket i sin tur leder till att de sedan uppsöker affärer i land som har ett avsevärt bredare sortiment av dessa varumärken. Det kan alltså sägas vara en form av marknadsföring av finska varor inför ett besök i land.

Försäljningen ombord på fartygen av hemkomstgåvor är blygsam, i genomsnitt 3 euro per passagerare. Försäljningens syfte är att möta den resande allmänhetens behov. Försäljningen är begränsad dels på grund av priset per vara, dels på grund av det begränsade försäljningsutrymmet ombord. Denna begränsade försäljning av hemkomstgåvor kan därför inte anses snedvrida konkurrensförhållandena med de landbaserade butikerna.

Herr talman! Mot bakgrund av penningvärdets utveckling och kostnadsökningarna under de 11 åren från 1997 till i dag borde värdegränsen ändras till förslagsvis 150 euro. Finansutskottet konstaterar behovet av denna ändring i sitt betänkande och efterlyser en ny proposition i skyndsam ordning. Med anledning härav föreslår jag att saken regleras på enklast möjliga sätt, nämligen genom att godkänna denna lagmotion.

----------

Lagmotionen: Lag om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik
Till riksdagen

I den s.k. provianteringslagen, som denna lagmotion gäller, regleras maximivärdet på en vara som ett passagerarfartyg kan ta in för försäljning för kunder utan skattemässiga konsekvenser. Regeln gäller för andra produkter än alkohol och tobak. Som exempel kan nämnas kläder, kosmetika och elektronik som säljs på passagerarfartygen. För tillfället är maximibeloppet per enskild vara 65 euro. Beloppet har inte korrigerats sedan år 1997.

Regeringen har gett en proposition till riksdagen om höjningen av värdegränsen för varor som passagerarna får föra iland. Värdegränsen för införsel av en vara utan skattepåföljder föreslås bli 430 euro, från den nuvarande värdegränsen på 175 euro. På samma sätt borde värdet för levererad vara till fartyget stiga från 65 euro till 150 euro. Ifall man inte i provianteringsskattelagen följer de konsekvenser inflationen har på varors värde, kommer kvaliteten på de varor som hålls till försäljning att sjunka. För tillfället förväntar sig fartygspassagerarna uttryckligen att varor som saluförs är märkesprodukter av kvalitet.

Varor och produkter som införskaffas till försäljning på fartyget, köps enbart från finska hamnar. Något som våra inhemska företag uppskattar och drar nytta av. Det syns även tydligt i att våra inhemska kvalitetsvaror är välrepresenterade i fartygens utbud.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag

att riksdagen godkänner följande lagförslag:
Lag


om ändring av 5 § lagen om beskattning av vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik
I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 13 juni 1969 om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969) 5 § 1 mom., sådant det lyder i lag 916/2001, som följer:

 

5 §
Skatter och avgifter som skall betalas med stöd av denna lag uppbärs inte för den mängd alkoholdrycker, öl, tobaksvaror, choklad och andra sötsaker, parfymvaror, kosmetika och toalettmedel som motsvarar fartygspassagerarnas behov och inte heller för den mängd varor som motsvarar fartygspassagerarnas behov, om deras pris per enhet vid leveransen till fartyget inte överstiger 150 euro.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


_______________


Denna lag träder i kraft den 20 .

_______________
Helsingfors den 24 oktober 2008

Elisabeth Nauclér /sv

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16