Henriksson: Vad festtalen är värda

28.11.2008 kl. 13:30
Regionförvaltningsrefomen visar vad festtalen är värda!

Den statliga regionförvaltningsreformen fungerar som ett utmärkt bevis på vad festtalen om vårt lands tvåspråkighet är värda. Konkreta beslut skall snart fattas och de besluten kommer att få konkreta följder. Det parti som verkligen också menar något med att tvåspråkigheten och svenskan är en rikedom för landet, får nu en alldeles enastående möjlighet att också visa det i handling.

Österbotten fungerar som den främsta skådeplatsen i detta märkliga politiska skådespel. Alla fakta talar för att Vasa borde vara den självklara huvudverksamhetsorten för Närings-, miljö- och naturresurscentralen Ely och inte Seinäjoki. I Vasa finns redan såväl verksamheterna som utrymmena, och en flyttning till Seinäjoki uppskattas kosta ca 10 miljoner €. I dessa tider när
finansministeriet fortsätter hålla fast vid produktivitetsprogrammet, som skall minska statens personal och göra förvaltningen effektivare, rimmar ett beslut för Seinäjoki verkligt illa. Hur till exempel finansminister Katainen tänkt förklara en sådan lösning utan att förlora i trovärdighet, är för mig en fullständig gåta.

I frågan om Mellersta Österbotten skall ingå i samarbetsområdet söderut eller norrut, handlar det också i grunden om att acceptera fakta och de verkliga förhållandena som råder. Att de som talar för orientering norrut så totalt blundar för de rådande samarbetsformer som idag finns mellan Karlebyregionen och Jakobstadsregionen och resten av landskapet Österbotten är verkligen
skrämmande. Det handlar om allt från arbetskraftens pendlingsområde, polis- och räddningsområde, gemensamma utbildningsanordnare, lantmäteri- och
 nödcentralområde till näringslivssamarbete som Österbottens handelskammare.

Uppenbart är också att de som vill koppla loss Mellersta Österbotten från Österbotten, inte heller bryr sig ett dugg om vilka konsekvenser det skulle ha för Karlebysvenskarna, om Uleåborg blir deras Ely- huvudort. Oundvikligen skulle det leda till att den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att i praktiken få service på sitt modersmål äventyras. Den svenskspråkiga
befolkningens andel skulle i norralternativet bli 1,6 %, (ca 7200 av 440.000), då man i söderalternativet skulle uppgå till nästan 40 %, (ca 96.000 av 143. 000). Tala om väsentlig förändring!

Finland har godkänt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Enligt den omfattas även det svenska språket i Finland av bestämmelserna trots sin status som landets andra officiella språk. Det stadgas bl.a. att parterna skall bygga upp sin politik, lagstiftning och praxis på respekt för det geografiska området för varje landsdels- eller minoritetsspråk för att trygga
att gällande eller ny administrativ indelning inte utgör hinder för främjande
av ifrågavarande språk.

Vår språklag igen säger att "när förvaltning organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder".

Jag anser att de ovan nämnda planerna inom regionförvaltningsreformen står klart i strid med det Finland förbundit sig till i samband med godkännande av konventionen. Det väcker frågan om regeringens intentioner gällandet det svenska språket i Finland. Därför har jag i veckan ställt ett skriftligt spörsmål till statsministern och regeringen, där jag frågar hur regeringen tänker beakta att såväl språklagen som den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk följs när regionförvaltningsmyndigheternas verksamhetsområden och placering bestäms?

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00