Nylund: När medborgaraktivismen blir kriminell

02.12.2008 kl. 10:20
Åsiktsfrihet och föreningsfrihet är medborgerliga grundrättigheter i Finlands grundlag. Medborgaraktivism där man organiserar sig antingen i föreningar eller spontant och försöker förbättra samhället via opinionsbildning är alltså ytterst eftersträvansvärd och för utvecklingen framåt. Man har kämpat för medborgerliga rättigheter för alla samhällsklasser, för kvinnans jämställdhet med mannen och för barnens rättigheter, och påverkat opinionen och därigenom
förändrat lagstiftningen. Och man har också kämpat för djurens rättigheter.

Den räd som utfördes mot ett hönshus i Närpes natten till fredagen var mig veterligen den första i Finland där man i en räd uppsåtligen tog livet av djur. Här kan man inte tala om djurrättsaktivister, utan det handlar om brottslingar som gjort sig skyldiga till grovt djurskyddsbrott och grov skadegörelse. Den som så att säga "befriar" djur kan väl, mot bättre vetande, åtminstone försöka
intala sig själv att han eller hon vill djuret väl men i detta fall finns inga sådana möjligheter till självbedrägeri. Brottslingarna oskadliggjorde larmsystemet med en precision som kräver stora kunskaper i inbrottsteknik, och de slog ut exakt de funktioner som skadade djuren maximalt snabbt, det vill säga ventilation, vattenförsörjning, utfodringsteknik och belysning. Det råder
inget tvivel om att förövarna visste vilket öde som skulle drabba hönsen.

När detta skrivs har polisen inte fått fast förövarna. De lämnade efter sig signaturen EVR som står för djurens befrielsefront på väggen till hönshuset. EVR anses ha ytterst nära kopplingar till föreningen Oikeutta eläimille, på svenska Djurens rätt, som kämpar för att all form av djurhushållning ska upphöra. Betecknande för sambandet är också att attentatet kom exakt på
årsdagen efter att Djurens rätt startade sin så kallade Tehotuotanto-kampanj där startskottet utgjordes av publiceringen av filmer som olagligt filmats i bland annat hönshus. Det är också värt att notera att Sari Komulainen, informatör för nämnda förening, enligt lördagens Hbl inte alls tar avstånd från attentatet, utan tvärtom försvarar "ekonomiskt sabotage" och anser det var
moraliskt rätt.

Det finns klara gradskillnader också i den olagliga aktivismen. Det finns en idealistisk aktivism, där förövarna öppet står för sina gärningar och tar sitt straff. En annan nivå är den där förövaren inte står upp för sin gärning, men upplever att han eller hon i kraft av någon slags högre moral för en god sak gör att de står över lagen. Och så finns det den aktivism där förövarna låter ändamålet helga medlen och inte ens låtsas vara moraliskt överlägsna. När man nått den nivån är man farligt nära brott mot liv.

I de europeiska länder där myndigheterna inte betraktat den brottsliga djurskyddsaktivismen med det allvar den kräver har mönstret varit det samma. Till först handlar det om tillslag mot pälsfarmer, har man framgång där går man vidare till övrig husdjursproduktion. Nästa steg är tillslag mot
livsmedelsförädlande industri och till slut har vi direkta hot och våldshandlingar utförda mot enskilda näringsidkare, mot deras familjer och mot deras anhöriga. Så har det gått i Storbritannien och så har det gått i Sverige.

Den utvecklingen ska vi förhindra i Finland. Inom polisen har man tyvärr beslutat att lägga ner sin grupp för bekämpande av olaglig djurskyddsaktivism vid årsskiftet. Jag frågade inrikesminister Anne Holmlund hur regeringen tänker trygga att tillslagen inte ökar då specialenheten upphör vid årsskiftet. Minister Holmlund intygade att hon personligen kommer att bevaka att de
resultat man uppnått inom enheten inte går till spillo utan att kunskapen ska tas till vara. Det börjar vara hög tid att också konkretisera det löftet.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10