Skriftligt spörsmål om säkerhetskontrollen av flygpassagerare

08.12.2008 kl. 15:45

Säkerhetskontrollen av flygpassagerare

Till riksdagens talman

Luftfartsverket är en sådan myndighet som enligt 23 § 3 mom. i språklagen (423/2003) skall betjäna allmänheten på båda nationalspråken. Myndigheten kan enligt 25 § i språklagen inte avtala bort sina språkliga skyldigheter genom att överlåta uppgifter till t.ex. privata företag, utan den skall försäkra sig om att företaget i fråga ger sådan språklig service som förutsätts av myndigheten.

Säkerhetskontrollen av flygpassagerare som hör till Luftfartsverkets ansvarsområde upplevs av många flygpassagerare som besvärlig och rent av obehaglig, men den är naturligtvis ett nödvändigt ont för allas vår säkerhet i luften. Det som däremot inte sköts som det borde är säkerhetskontrollen av passagerare med svenska som modersmål, för dem ges för närvarande ingen service alls på modersmålet. Det är sårande att i denna annars också integritetskränkande situation inte automatiskt bli bemött på sitt modersmål, eller ens tillåtas använda det, vilket man ju har laglig rätt till, oberoende av språkkunskaper. Särskilt problematisk är situationen för en ovan, oftast äldre, i många fall kanske handikappad, passagerare som inte får instruktioner eller service på svenska. Det finns inga bestämmelser om att en finländsk medborgare som reser utomlands bör kunna finska eller engelska.

Det skall inte vara någon skillnad om man reser från inrikesterminalen eller med Air Åland, som ju bedriver inrikestrafik mellan Helsingfors och Mariehamn, från utrikesterminalen på Helsingfors-Vanda flygfält; i båda fallen skall man få service på svenska.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Vad ämnar regeringen göra för att se till att det blir en omedelbar ändring så att säkerhetskontrollen av flygpassagerare sköts enligt lag så att svenskspråkiga passagerare automatiskt blir bemötta på sitt modersmål och
vilka åtgärder ämnar regeringen vidta så att motsvarande missförhållande inte upprepas då myndigheter ingår avtal med privata aktörer?
Helsingfors den 8 december 2008

Elisabeth Nauclér /sv

---------------------------------

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 945/2008 rd undertecknat av riksdagsledamot Elisabeth Nauclér /sv:

Vad ämnar regeringen göra för att se till att det blir en omedelbar ändring så att säkerhetskontrollen av flygpassagerare sköts enligt lag så att svenskspråkiga passagerare automatiskt blir bemötta på sitt modersmål och
vilka åtgärder ämnar regeringen vidta så att motsvarande missförhållande inte upprepas då myndigheter ingår avtal med privata aktörer?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

I motsats till vad som sägs i spörsmålet är Luftfartsverket (Finavia) ingen myndighet, utan ett statligt affärsverk. Enligt lagen om Luftfartsverket (1245/2005) har verket de facto en del offentliga serviceuppdrag. De räknas upp i 4 §, men där nämns inte säkerhetskontroller.

Enligt 24 § i språklagen (423/2003) ska statens affärsverk betjäna och informera allmänheten på finska och svenska i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art och sammanhanget och på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte kan anses orimligt för affärsverket eller bolaget. Bara när statliga affärsverk utför myndighetsuppgifter tillämpas språklagens bestämmelser om myndigheter på dem.

Enligt bestämmelserna i luftfartslagen (1242/2005) om att säkerställa den civila luftfarten är Luftfartsförvaltningen den övervakningsmyndighet i Finland som svarar för säkerheten på flygplatserna. Att utföra säkerhetskontroller är emellertid inte en myndighetsuppgift i den mening som 24 § i språklagen avser, utan enligt 102 § i luftfartslagen är det i första hand ledningsenheten för flygplatsen som har ansvaret för kontrollerna, i de flesta fall Finavia. I Seinäjoki och S:t Michel är det privata ledningsenheter som svarar för säkerhetskontrollerna. De offentliga förvaltningsuppgifter som hänger samman med säkerhetskontrollerna och som nämns i 102 § i luftfartslagen ingår i den nationella civila luftfartsmyndighetens, Luftfartsförvaltningens, tillsynsuppdrag. Luftfartsmyndigheten kan inte själv utföra kontroller eftersom den då skulle kontrollera sig själv, och det strider mot principerna i EG-lagstiftningen.

På de flygplatser som drivs av Luftfartsverket utförs säkerhetskontrollerna vanligen av verkets egen personal, men på de största flygplatserna har verksamheten helt eller delvis lagts ut på utomstående. Till exempel på Helsingfors-Vanda flygplats arbetar nästan 1 100 säkerhetskontrollörer som är anställda av fyra olika företag och godkända av luftfartsmyndigheten.

På de flygplatsorter där svenska används i större utsträckning, bland annat i Vasa och Kronoby, har Finavia kapacitet att ge service också på svenska.

Att anlita privata aktörer, exempelvis bevakningsföretag, för säkerhetskontroller är allmän praxis som är tillåten enligt gemenskapslagstiftningen och även tillämpas i andra medlemsstater. I den nya luftfartslagen ingår bestämmelser om utbildningskraven för säkerhetskontrollörer i 101 § 1 mom. och i 107 § 1 mom. När lagförslaget var aktuellt hade grundlagsutskottet ingenting att anmärka mot att privata aktörer anlitas (GrUU 48/2005 rd, RP 139/2005 rd).

Enligt 101 § i luftfartslagen ska säkerhetskontrollörer ha den utbildning som krävs för uppgiften och vara godkända av Luftfartsförvaltningen. Minimikraven på utbildning av säkerhetspersonal ingår i gemenskapens förordning (EG) nr 2320/2002 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten. Säkerhetspersonalen ska utbildas till att fullgöra de uppgifter som de kommer att tilldelas. Utbildningen ska omfatta, men inte begränsas till, följande områden:


metoder och utrustning för säkerhetskontroll,
procedurer vid säkerhetskontroll,
metoder för säkerhetskontroll av kabin- och lastrumsbagage,
säkerhetssystem och tillträdeskontroll,
säkerhetskontroll före ombordstigning,
säkerhetsåtgärder avseende bagage och frakt,
säkerhetsåtgärder avseende luftfartyg,
vapen och föremål som omfattas av restriktioner,
översikt över terrorism och
andra områden och åtgärder som rör luftfartsskyddet och anses lämpliga för att öka säkerhetsmedvetenheten.

Utbildningens omfattning kan ökas i enlighet med luftfartsskyddsbehoven och den tekniska utvecklingen. Den inledande utbildningsperioden för personal som ska utföra säkerhetskontroll får inte vara kortare än den som rekommenderas av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO). Det ingår inga särskilda krav på språkkunskaper för säkerhetspersonal och de behöriga gemenskapsförordningarna har heller inga sådana bestämmelser.

Också av rent praktiska skäl vore det orimligt att ha ett särskilt krav på att säkerhetskontrollörer ska ha kunskaper i svenska. Omsättningen är stor bland kontrollörerna och krav på språkkunskaper skulle ha den konsekvensen att ledningsenheterna för flygplatserna eller underleverantörerna inte kan anställa vissa personer trots att de uppfyller kraven i förordningen om skyddsregler. På flygplatserna i bland annat östra och norra Finland utlöser ett villkorslöst krav på språkkunskaper direkt den ohållbara situationen att flygplatserna står helt utan säkerhetskontrollörer.

Trots allt kan man framhålla att skyltningen på Finavias flygplatser är på finska, svenska och engelska och att det skriftliga material som finns i säkerhetskontrollen är tillgängligt på ett flertal språk. Också personalen i informationen i avgångshallarna ger service på flera olika språk.

Helsingfors den 30 december 2008

Trafikminister Anu Vehviläinen
 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45