Nylund: Varför motverka egna intressen?

12.01.2009 kl. 11:03
Så har ett nytt år börjat och det politiska livet inleds med nya tag. Tyvärr startar året med flera dåliga nyheter: Krig på Gaza-remsan som den sämsta utrikesnyheten och inrikes nästintill dagliga besked om nya samarbetsförhandlingar och uppsägningar inom industrin. Och så förstås ett fortsatt kärvt språkpolitiskt klimat.

I torsdagens nummer av centerpartiets tidning Suomenmaa har svenska centern fått en egen kolumn och som första skribent figurerar distriktsordförande Peter Albäck. Nu kunde ju någon ha väntat sig att svenska centern skulle använda sin första kolumn till att ställa upp mål för något som rimligen kunde vara distriktets uppgift, genom att ta ställning till exempelvis kommande förvaltningslösningar i Österbotten rörande till exempel Karlebys och Mellersta Österbottens förbunds orientering. Som känt har ju centerpartiet uttryckligen valt en annan linje i frågan än såväl Karleby stad som de flesta andra partier.

I stället använder ordförande Albäck spaltutrymmet till att försöka förvränga bilden av finlandssvenskars krav. Han kryper ihop och närmast förlöjligar de svenskspråkigas krav på god service på sitt modersmål som är i enlighet med vår grundlag och vår språklag. Först hävdar han alldeles riktigt att svenskan i Finland kan tryggas endast om vi förmår bibehålla de finskspråkigas positiva attityd till landets andra officiella språk. Men redan i nästa mening går han ut med att vi inte ska tro att vi uppnår detta genom att kräva fullständig svenskspråkig service i Tohmajärvi eller Joensuu, och fortsätter med att sådana utsvävningar endast retar upp den vanliga finskspråkiga befolkningen och riskerar den breda sympati och det stöd vi har idag!

I och med detta gör han sig skyldig till ett dessvärre vanligt, och ytterst oärligt, grepp i debatten: Han låter förstå att finlandssvenskar skulle ställa sådana krav som mig veterligen ingen krävt, varefter han polemiserar mot sin egen nidbild. Jag uppfattar det som ett ytterst rimligt krav att till exempel Karlebyborna och Vasaborna får service på sitt modersmål. Att centerns svenska distriktsordförande i centerns partitidning försöker ge en bild av att finlandssvenskarnas krav på service på sitt modersmål i tvåspråkiga kommuner eller av statliga förvaltningar skulle vara något ohemult är inte ägnat att gynna förståelsen för svenskan inom centerpartiet. Att krypa och huka sig och avstå från rättmätiga krav har heller aldrig varit någon stor framgångsstrategi. Ingen respekterar och lyssnar på den som inte respekterar sig själv.

Så gott som alla finlandssvenska politiker som är verksamma i landets tre stora partier brukar hävda att det rätta sättet att bevaka de svenskspråkigas rättigheter är att verka inom de stora partierna. Självfallet är det så att det har en avgörande betydelse hur de stora partierna ser på den svenskspråkiga servicen. Flera av dem har också hävdat att Sfp har levt ut sin roll och kunde läggas ner eftersom den finlandssvenska bevakningen nu sker i övriga partier. Resultatet av denna bevakning låter dock vänta på sig. Tvärtom ser vi med all tydlighet att svenska språket tappar terräng på område efter område och tillmäts ringa eller ingen betydelse i olika statliga förvaltningslösningar.

Det finns förstås politiker i de stora partierna som gör uppriktiga och seriösa försök att påverka sina partiledningar i finlandssvenska ödesfrågor, med varierande framgång. Jag tar här risken och nämner två: Socialdemokraten Jacob Söderman och samlingspartisten Kimmo Sasi. Och så finns det sådana som direkt motverkar finlandssvenskars och tvåspråkigas intressen, ett exempel kan man hitta i centerpartiets svenska distriktsordförande Albäck.

Det tål att upprepas: Finlandssvenskarnas behov är inte sexprocentiga, de är hundraprocentiga. Så länge finlandssvenska politiker i de stora partierna är de första att underkänna detta kommer vår väg mot ett bättre språkklimat att vara törnbeströdd.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45