Henriksson: Dags för gemensamt stimulanstalko!

20.01.2009 kl. 20:36
I veckan kom det dystra beskedet att Metsäbotnias fabrik i Kaskö skall läggas ner. För arbetstagarna och deras familjer är det naturligtvis en mardröm, samtidigt som det för en liten ort som Kaskö med runt 1500 invånare är ett synnerligen hårt slag. Länge har Kaskö hört till de kommuner i landet som kunnat stoltsera med de bästa placeringarna då det gällt den kommunala ekonomin. Mycket på grund av inkomster från hamnen och goda samfundsskatteintäkter som i sin tur långt härstammat från massafabriken. Nu är den tiden historia.

Det gäller ändå att se framåt och göra det bästa av situationen. Ett intimare samarbete mellan kommunerna i Sydösterbotten bör stå högt på agendan. Från regeringens sida kom genast besked om att Sydösterbotten nu behöver få speciella statliga stödåtgärder. Det är rätt och riktigt. Också Österbottens Förbund bör sätta in alla sina muskler på att hjälpa Sydösterbotten och Kaskö med att bygga upp framtiden, det ligger i hela landskapets intresse.

Rent allmänt behövs nu gemensamma krafttag i landet för att stimulera ekonomin. Den globala krisens följder kan åtminstone delvis bekämpas med våra egna nationella och lokala åtgärder. Regeringen håller som bäst på och syr ihop ett omfattande stimulanspaket. Så snart det paketet är klart bör riksdagen sammanträda.

I våra kommuner har vi ingen lätt uppgift att balansera mellan sparande och stimulering. Att bromsa och gasa samtidigt är en svår konst. Där det är möjligt borde vi ändå försöka tidigarelägga projekt som också annars behöver genomföras. Det kan t.ex. gälla sanering av mögelskolor eller utbyggnad av fastigheter som blivit för trånga. Jag hoppas också att det paket som regeringen förbereder skulle innehålla öronmärkta pengar som kunde delas ut till kommunerna för att underlätta tidigareläggande av just sådana bygg- och renoveringsprojekt.

För Jakobstad är det en lycka att man nu kommit så långt med de stora byggprojekten som det jobbats för i flere år, att deras förverkligande kan inledas just nu i den rådande konjunktursvackan. Jag tänker då på det nya Polis- och rättshuset, Campuset vid Lassfolks och köpcentret Maria Malm. Det är också bra att minnas att alla dessa projekt ägs av någon annan än staden, och därför inte belastar stadens ekonomi.

Men inte bara staten och kommunerna kan delta i stimuleringen av ekonomin. Det kan också hushållen i stor grad. De skattesänkningar som nu gjorts verkar tillsammans med den sjunkande inflationen och de lägre räntorna, positivt på hushållens inkomster. Också hushållsavdraget som från det här årets början höjts till 3000 euro per skattskyldig med 100 euro självrisk, ger hushållen möjligheter att delta i stimulanstalkot och skapa nya arbetsplatser. Avdraget kan härefter användas till exempelvis köp av hushållstjänster som städning och matlagning, till barnpassning, till hemhjälp för äldre, till renovering av fastigheter, till snöskottning och gräsklippning, till installation av bredband eller luftvärmepump eller varför inte till utbyte av gammal oljepanna. Om en tjänst kostar 20 euro per timme innebär hushållsavdraget i regel att staten subventionerar 60 procent, och den egna kostnaden blir i praktiken 8 euro. Det lönar sig att kontakta skattebyrån för närmare information.

Sparsamhet är en dygd sägs det, men just nu är det heller inte fel att åtminstone fortsätta konsumera och handla som man brukar. Pengar som rör sig stimulerar bättre än de som står stilla.

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10