Henriksson: Dags för gemensamt stimulanstalko!

20.01.2009 kl. 20:36
I veckan kom det dystra beskedet att Metsäbotnias fabrik i Kaskö skall läggas ner. För arbetstagarna och deras familjer är det naturligtvis en mardröm, samtidigt som det för en liten ort som Kaskö med runt 1500 invånare är ett synnerligen hårt slag. Länge har Kaskö hört till de kommuner i landet som kunnat stoltsera med de bästa placeringarna då det gällt den kommunala ekonomin. Mycket på grund av inkomster från hamnen och goda samfundsskatteintäkter som i sin tur långt härstammat från massafabriken. Nu är den tiden historia.

Det gäller ändå att se framåt och göra det bästa av situationen. Ett intimare samarbete mellan kommunerna i Sydösterbotten bör stå högt på agendan. Från regeringens sida kom genast besked om att Sydösterbotten nu behöver få speciella statliga stödåtgärder. Det är rätt och riktigt. Också Österbottens Förbund bör sätta in alla sina muskler på att hjälpa Sydösterbotten och Kaskö med att bygga upp framtiden, det ligger i hela landskapets intresse.

Rent allmänt behövs nu gemensamma krafttag i landet för att stimulera ekonomin. Den globala krisens följder kan åtminstone delvis bekämpas med våra egna nationella och lokala åtgärder. Regeringen håller som bäst på och syr ihop ett omfattande stimulanspaket. Så snart det paketet är klart bör riksdagen sammanträda.

I våra kommuner har vi ingen lätt uppgift att balansera mellan sparande och stimulering. Att bromsa och gasa samtidigt är en svår konst. Där det är möjligt borde vi ändå försöka tidigarelägga projekt som också annars behöver genomföras. Det kan t.ex. gälla sanering av mögelskolor eller utbyggnad av fastigheter som blivit för trånga. Jag hoppas också att det paket som regeringen förbereder skulle innehålla öronmärkta pengar som kunde delas ut till kommunerna för att underlätta tidigareläggande av just sådana bygg- och renoveringsprojekt.

För Jakobstad är det en lycka att man nu kommit så långt med de stora byggprojekten som det jobbats för i flere år, att deras förverkligande kan inledas just nu i den rådande konjunktursvackan. Jag tänker då på det nya Polis- och rättshuset, Campuset vid Lassfolks och köpcentret Maria Malm. Det är också bra att minnas att alla dessa projekt ägs av någon annan än staden, och därför inte belastar stadens ekonomi.

Men inte bara staten och kommunerna kan delta i stimuleringen av ekonomin. Det kan också hushållen i stor grad. De skattesänkningar som nu gjorts verkar tillsammans med den sjunkande inflationen och de lägre räntorna, positivt på hushållens inkomster. Också hushållsavdraget som från det här årets början höjts till 3000 euro per skattskyldig med 100 euro självrisk, ger hushållen möjligheter att delta i stimulanstalkot och skapa nya arbetsplatser. Avdraget kan härefter användas till exempelvis köp av hushållstjänster som städning och matlagning, till barnpassning, till hemhjälp för äldre, till renovering av fastigheter, till snöskottning och gräsklippning, till installation av bredband eller luftvärmepump eller varför inte till utbyte av gammal oljepanna. Om en tjänst kostar 20 euro per timme innebär hushållsavdraget i regel att staten subventionerar 60 procent, och den egna kostnaden blir i praktiken 8 euro. Det lönar sig att kontakta skattebyrån för närmare information.

Sparsamhet är en dygd sägs det, men just nu är det heller inte fel att åtminstone fortsätta konsumera och handla som man brukar. Pengar som rör sig stimulerar bättre än de som står stilla.

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00