Henriksson: Intensiv period i riksdagen

09.02.2009 kl. 09:20
Riksdagsarbetet drog i gång på allvar den här veckan. Onsdagen var vikt för gudstjänst och riksmötets öppnande under högtidliga former med därpå följande kaffe och tilltugg i rikssalen. Det självklara samtalsämnet var presidentens tal men också biskop Mikko Heikkas predikan.

Bägge framhöll med all tydlighet att vi nu behöver sluta upp för varandra och ge utrymme för solidaritet och gemensamt ansvar. Det handlar om att bry sig om och inte lämna någon grupp i samhället vind för våg. Det handlar om att trygga sysselsättningen och skapa förutsättningar för en meningsfull vardag för alla. Biskop Heikka frågade sig om vi faktiskt alla sitter i samma båt, eller om de som har det väl ställt har hoppat över till sin egen lustjakt medan de övriga sitter kvar i en läckande båt? För egen del vill jag inte höra till dem som medverkar till en sådan utveckling. Tvärtom vill jag vara med och se till att det räcker flytvästar till alla också då ekonomin går neråt, inte bara till dem som också annars klarar av att hålla sig ovanför vattenytan. Alla skall kunna leva ett drägligt liv i Finland, också under en lågkonjunktur.

För samhällsfreden är det oerhört viktigt att klyftan mellan de som har de bra och de som varje dag får kämpa för att få vardagen att gå ihop inte blir större. Därför behöver vi fortsätta satsa på att de som har det sämst ställt skall få det bättre. Regeringens förslag om en garantipension på minst 685 € är en synnerligen viktig bit i de strävandena. Ensamförsörjarna och de långtidsarbetslösa hör också till dem vars ekonomiska situation kräver särskild uppmärksamhet.

Mycket glad blev jag över att presidenten i sitt tal betonade rätten till lika service på modersmålet. Det var en ytterst välkommen och värdefull markering, en sådan som många av oss efterlyst. Hennes påpekande om att de språkliga rättigheterna är tryggade i lag, men att de också i praktiken behöver tillgodoses värmde. Det är just den insikten som dessvärre många kollegor och också ministrar saknar. Precis som presidenten framhöll krävs det vilja för att de språkliga rättigheterna skall kunna förverkligas på lika grunder i vardagen.

Det är alldeles klart att vi i riksdagen har en ytterst arbetsintensiv tid framför oss. Ekonomin kommer att spela huvudrollen för lång tid framöver. Därutöver kommer vi bl.a. att få bita i den säkerhetspolitiska redogörelsen och en mängd lagförslag berörande allt från revidering av alkohollagen och tobakslagen till vattenlagen, lotterilagen, regionförvaltningslagen, vallagen, valfinansieringslagen, passlagen, vapenlagen och universitetslagen för att nämna några.

Det är bra att minnas att det är i riksdagens utskott som det mest arbetsintensiva jobbet görs av oss riksdagsledamöter, inte i plenisalen. Det är också i utskotten som man kan få till stånd förändringar i regeringens lagförslag. Talturer i utskotten statistikförs inte, eftersom utskottsmötena är slutna. Då ett lagförslag sen kommer till första behandling i plenisalen, är det i praktiken färdigt "tuggat". Hur mycket man än talar i det skedet, så leder det alltså inte till förändringar, men nog till statistikförda talturer. Var och en ledamot har sitt eget sätt att jobba, och ansvarar i sista hand inför sina väljare. För mig är det viktiga att åstadkomma verkliga resultat.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16