Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

10.02.2009 kl. 15:00
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
Samtidigt som staten ökar skuldsättningen i och med stimulansåtgärderna hör vi nyheter om hur kommunerna bereder sig på sparåtgärder, permitteringar och uppsägningar. Det är klart att det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Men alla kommuner har planerade investeringar de kommande åren. Det gäller äldreboende, skolor, daghem, vatten och avlopp, gator och vägar. Och varför inte kulturhus eller idrottshallar. Det är nu läge att se över kommunens investeringsplaner och aktivt överväga vad man kan tidigarelägga. I vissa fall kommer detta säkert att betyda en ökad skuldbörda på kort sikt. Alla tycker kanske inte att det är bra, men alternativet är sämre.

Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Det här är en väg som vi säkert ytterligare måste se på under året – öronmärkta pengar för konkreta projekt och höjda statsandelar för tidigarelagda investeringar. Vi kan kalla det för kommunstimulans.

Regeringen står inför sin halvtidsgranskning. Att gå genom regeringsprogrammet, analysera vad som uppnåtts och vad som ännu är ogjort är utmanande i dagens läge. Vad vi skall vänta oss för resultat av regeringens halvtidsria återstår ännu att se.

I motsvarande läge för fyra år sedan, när statsminister Vanhanens första regering hade suttit halva perioden och hade sin halvtidsgenomgång sjösattes det projekt som vi alla minns från den perioden; kommun- och servicestrukturreformen, något som inte nämndes i regeringsprogrammet överhuvudtaget. En översyn av servicestrukturen i vårt land är nödvändig med tanke på den kommande försörjningsstrukturen. Att våra kommuner kan producera grundläggande service och tjänster för sina invånare också på längre sikt är av största vikt.

Lagen om en kommun- och servicestrukturreform är temporär och gäller till utgången av 2012. Statsrådet skall under den senare halvan av 2009 avge en redogörelse för genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen och om uppnåendet av målen för reformen. I år får vi således veta hur regeringen anser att utfallet av kommun- och servicestrukturreformen varit.

Ramlagen går ut på att kommunstrukturen stärks genom att kommuner går samman och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförts och genom att samarbetet mellan kommunerna utökats.

Det ryktas om att regeringens i den kommande halvtidsgenomgången kommer att besluta om en fortsättning på KSSR-reformen, en så kallad KSSR 2. Svenska riksdagsgruppen tänder inte på den idén. Många kommunsammanslagningar, många samarbetsområden har kommit igång på riktigt från den första januari i år. Att i det läget påannonsera reformens andra skede är att inkompetensförklara kommunernas arbete hittills. Nu måste strukturerna i de nya kommunerna och samarbetsområdena ges tid att komma igång och personalen arbetsro.

Att resultaten av ramlagen måste och skall utvärderas är klart, men med en tidtabell som tillåter en saklig och djupgående analys av de uppkomna resultaten. Om statsrådet ännu anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att trygga servicestrukturerna i vårt land måste kommunerna och serviceproducenterna tillåtas en saklig tidtabell. Svenska riksdagsgruppen framhåller att inte heller i de fortsatta åtgärderna får en kommunstrukturreform vara ett självändamål.
 

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 10.2.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00