Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

10.02.2009 kl. 15:00
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
Samtidigt som staten ökar skuldsättningen i och med stimulansåtgärderna hör vi nyheter om hur kommunerna bereder sig på sparåtgärder, permitteringar och uppsägningar. Det är klart att det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Men alla kommuner har planerade investeringar de kommande åren. Det gäller äldreboende, skolor, daghem, vatten och avlopp, gator och vägar. Och varför inte kulturhus eller idrottshallar. Det är nu läge att se över kommunens investeringsplaner och aktivt överväga vad man kan tidigarelägga. I vissa fall kommer detta säkert att betyda en ökad skuldbörda på kort sikt. Alla tycker kanske inte att det är bra, men alternativet är sämre.

Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Det här är en väg som vi säkert ytterligare måste se på under året – öronmärkta pengar för konkreta projekt och höjda statsandelar för tidigarelagda investeringar. Vi kan kalla det för kommunstimulans.

Regeringen står inför sin halvtidsgranskning. Att gå genom regeringsprogrammet, analysera vad som uppnåtts och vad som ännu är ogjort är utmanande i dagens läge. Vad vi skall vänta oss för resultat av regeringens halvtidsria återstår ännu att se.

I motsvarande läge för fyra år sedan, när statsminister Vanhanens första regering hade suttit halva perioden och hade sin halvtidsgenomgång sjösattes det projekt som vi alla minns från den perioden; kommun- och servicestrukturreformen, något som inte nämndes i regeringsprogrammet överhuvudtaget. En översyn av servicestrukturen i vårt land är nödvändig med tanke på den kommande försörjningsstrukturen. Att våra kommuner kan producera grundläggande service och tjänster för sina invånare också på längre sikt är av största vikt.

Lagen om en kommun- och servicestrukturreform är temporär och gäller till utgången av 2012. Statsrådet skall under den senare halvan av 2009 avge en redogörelse för genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen och om uppnåendet av målen för reformen. I år får vi således veta hur regeringen anser att utfallet av kommun- och servicestrukturreformen varit.

Ramlagen går ut på att kommunstrukturen stärks genom att kommuner går samman och genom att delar av kommuner ansluts till andra kommuner. Servicestrukturerna stärks genom att den service som förutsätter ett större befolkningsunderlag än en kommun sammanförts och genom att samarbetet mellan kommunerna utökats.

Det ryktas om att regeringens i den kommande halvtidsgenomgången kommer att besluta om en fortsättning på KSSR-reformen, en så kallad KSSR 2. Svenska riksdagsgruppen tänder inte på den idén. Många kommunsammanslagningar, många samarbetsområden har kommit igång på riktigt från den första januari i år. Att i det läget påannonsera reformens andra skede är att inkompetensförklara kommunernas arbete hittills. Nu måste strukturerna i de nya kommunerna och samarbetsområdena ges tid att komma igång och personalen arbetsro.

Att resultaten av ramlagen måste och skall utvärderas är klart, men med en tidtabell som tillåter en saklig och djupgående analys av de uppkomna resultaten. Om statsrådet ännu anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att trygga servicestrukturerna i vårt land måste kommunerna och serviceproducenterna tillåtas en saklig tidtabell. Svenska riksdagsgruppen framhåller att inte heller i de fortsatta åtgärderna får en kommunstrukturreform vara ett självändamål.
 

Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 10.2.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45