Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

12.02.2009 kl. 17:40
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

Siffror som för ett år sedan var otänkbara är nu realistiska ifråga om exempelvis lånetagning. Det är bra att vi kunnat minska vår lånebörda under de goda åren. Trots det är läget allvarligt. I en jämförelse inom EU ter sig också vår blivande lånebörda om 34 % av BNP bra ut. Tar man dessutom med kommunernas lån stiger siffran ytterligare till 38 % av BNP.

Investeringar i forskning och utveckling är ett måste för oss också under en ekonomisk recession. Genom tillräckliga stimulanssatsningar inom forskning och utveckling bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Stöden till bland annat Finnvera för exportkrediter och Tekes för forskning, innovation och teknologi är därför synnerligen viktiga. Men därtill behövs ytterligare satsningar särskilt på att stöda exporten, de medel som anslagits är inte tillräckliga. Vi behöver kunna överväga att styra endel av de medel för utveckling till direkta stöd för företagens gemensamma exportsatsningar. Kommande satsningar ska särskilt beakta skogsindustrin - hela skogssektorns situation måste granskas. Skogsindustrins eget är att de resurser för byggande och renoveringar som ingår i stimulanspaketet speciellt skall riktas till den arbetsintensiva träbyggnadssektorn. Det är ett bra förslag. Här stöder man inhemskt specialkunnande, klimatpolitiken och skogssektorn på en gång.

Kommunerna tvingas nu spara, permittera och höja skatterna samtidigt som staten sänker skatterna och stimulerar ekonomin. Det här är olyckligt. Svenska riksdagsgruppen anser att en större del av samfundsskatten skulle tillfalla kommunerna. Det här skulle underlätta ekonomin i vissa kommuner. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart. Det föreslagna stimulanspaketet innehåller också höjda statsandelar för reparationer av skolor, daghem och åldringshem. Svenska riksdagsgruppen föreslår att det vid den kommande statsandelsreformen skjuts till extra statliga medel till kommunerna.

Satsningar på infrastrukturprojekt är ett sätt att få igång ekonomisk aktivitet samtidigt som de också stöder både trafiksäkerheten och förbättrade kommunikationer. Det tillägg på 50 miljoner som stimulanspaketet innehåller välkomnas av Svenska riksdagsgruppen. Speciellt glada är vi över att förbättringen av stamväg 51 äntligen påbörjas. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.

Regeringen föreslår att 7 miljoner euro reserveras för att förbättra vår oljesbekämpningskapacitet och i och med grundrenoveringen av oljebekämpningsfartyget Halli. Svenska riksdagsgruppen påpekade i budgetdebatten i höstas att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.

Nu gäller det för oss alla att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder regeringens första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket och hoppas att statsrådet och riksdagen även har beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget skulle förändras.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00