Ändring av självstyrelselagens 30 §

05.03.2009 kl. 15:20
Anförande 5.3.2009

Ärade herr talman! En nyhet i den nuvarande grundlagen var att alla lagar som inte stadfästs av presidenten inom utfäst tid ska tas upp till behandling i riksdagen. Därför har vi nu detta märkliga ärende på dagordningen.
Ärendet är ett exempel på hur fel det kan gå när något går fel från början. Smörgåsen har fallit med smörsidan ner. Någon kanske skulle kalla det ett exempel på Murphy"s law och jag ska inte här redogöra för alla misstag som gjorts. Det finns tillräckligt många som tagit på sig tillräckligt med skuld för det inträffade, och jag är för egen del övertygad om att händelsen aldrig kommer att upprepas. Trots det kan det vara skäl att se på det som skedde vid behandlingen av ärendet i riksdagen.

Alla ändringar av självstyrelselagen för Åland har förberetts av justitieministeriet som tillsett att det gått en proposition till riksdagen och att presidenten skickat en framställning till Ålands lagting. Ärendena har i riksdagen remitterats till grundlagsutskottet som kan kallas Ålandsutskottet, eftersom det är riksdagens specialutskott i åländska frågor. Så skedde inte den här gången.

Det gick ingen framställning från presidenten till lagtinget och ärendet remitterades inte till grundlagsutskottet. Specialutskottet kunde inte heller begära utlåtande från grundlagsutskottet, eftersom det inte förelåg något problem i förhållande till grundlagen, vilket är en förutsättning för att utlåtande ska begäras.

När ärendet sist och slutligen kom till Ålands lagting valde lagtinget att inte godkänna framställningen på grund av att det formella förfarandet inte följts. Det var alltså inte i första hand fråga om sakinnehållet, utan om formen för hur Ålands självstyrelselag ska ändras. En ordning som har sin grund i Nationernas förbunds beslut i Genève 1921, en internationell konfliktlösning som vi ska vara rädda om och vårda.

För egen del vill jag påstå att detta aldrig skulle ha hänt om ärendet från början remitterats till grundlagsutskottet. Där finns sakkunskapen om åländska frågor och misstagen hade upptäckts och kunnat rätttas till innan de lett till att lagen inte kunde stadfästas.

Justitieministeriet konstateras i sin redogörelse över det olyckliga ärendet i ett brev till Ålands landskapsregering att behandlingen i riksdagen har varit formellt riktig, men att ministeriet vid ett lämpligt tillfälle kommer att föreslå för riksdagen att ändringar av självstyrelselagen alltid ska remitteras till grundlagsutskottet. Det är förvånande att ingen tidigare tänkt på att en sådan bestämmelse borde finnas i grundlagen eller i riksdagens arbetsordning, men bättre sent än aldrig.

Den uppmärksamhet misstagen fått gör att de troligen aldrig kommer att upprepas, men för att det inte ska finnas någon risk föreslår jag att riksdagens arbetsordning ändras så att alla förslag om ändringar av Ålands självstyrelselag ska remitteras till grundlagsutskottet och på det sättet har också detta olycksaliga ärende fört något nytt och gott med sig.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00