Ändring av självstyrelselagens 30 §

05.03.2009 kl. 15:20
Anförande 5.3.2009

Ärade herr talman! En nyhet i den nuvarande grundlagen var att alla lagar som inte stadfästs av presidenten inom utfäst tid ska tas upp till behandling i riksdagen. Därför har vi nu detta märkliga ärende på dagordningen.
Ärendet är ett exempel på hur fel det kan gå när något går fel från början. Smörgåsen har fallit med smörsidan ner. Någon kanske skulle kalla det ett exempel på Murphy"s law och jag ska inte här redogöra för alla misstag som gjorts. Det finns tillräckligt många som tagit på sig tillräckligt med skuld för det inträffade, och jag är för egen del övertygad om att händelsen aldrig kommer att upprepas. Trots det kan det vara skäl att se på det som skedde vid behandlingen av ärendet i riksdagen.

Alla ändringar av självstyrelselagen för Åland har förberetts av justitieministeriet som tillsett att det gått en proposition till riksdagen och att presidenten skickat en framställning till Ålands lagting. Ärendena har i riksdagen remitterats till grundlagsutskottet som kan kallas Ålandsutskottet, eftersom det är riksdagens specialutskott i åländska frågor. Så skedde inte den här gången.

Det gick ingen framställning från presidenten till lagtinget och ärendet remitterades inte till grundlagsutskottet. Specialutskottet kunde inte heller begära utlåtande från grundlagsutskottet, eftersom det inte förelåg något problem i förhållande till grundlagen, vilket är en förutsättning för att utlåtande ska begäras.

När ärendet sist och slutligen kom till Ålands lagting valde lagtinget att inte godkänna framställningen på grund av att det formella förfarandet inte följts. Det var alltså inte i första hand fråga om sakinnehållet, utan om formen för hur Ålands självstyrelselag ska ändras. En ordning som har sin grund i Nationernas förbunds beslut i Genève 1921, en internationell konfliktlösning som vi ska vara rädda om och vårda.

För egen del vill jag påstå att detta aldrig skulle ha hänt om ärendet från början remitterats till grundlagsutskottet. Där finns sakkunskapen om åländska frågor och misstagen hade upptäckts och kunnat rätttas till innan de lett till att lagen inte kunde stadfästas.

Justitieministeriet konstateras i sin redogörelse över det olyckliga ärendet i ett brev till Ålands landskapsregering att behandlingen i riksdagen har varit formellt riktig, men att ministeriet vid ett lämpligt tillfälle kommer att föreslå för riksdagen att ändringar av självstyrelselagen alltid ska remitteras till grundlagsutskottet. Det är förvånande att ingen tidigare tänkt på att en sådan bestämmelse borde finnas i grundlagen eller i riksdagens arbetsordning, men bättre sent än aldrig.

Den uppmärksamhet misstagen fått gör att de troligen aldrig kommer att upprepas, men för att det inte ska finnas någon risk föreslår jag att riksdagens arbetsordning ändras så att alla förslag om ändringar av Ålands självstyrelselag ska remitteras till grundlagsutskottet och på det sättet har också detta olycksaliga ärende fört något nytt och gott med sig.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00