Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

18.03.2009 kl. 16:00
Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

Nu gäller det att anpassa budgetåtgärderna till det ekonomiska läget och till åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget till en första tilläggsbudget som ett välbehövligt stimulanspaket. Vi anser dock att statsrådet och riksdagen bör ha beredskap att snabbt vidta ytterligare åtgärder under året om läget så kräver.

I sin politikria konstaterade regeringen att kommunalekonomin också försvagas under 2009 som följd av minskade skatteintäkter och ett ökat utgiftstryck till följd bland annat av en ökande arbetslöshet. År 2010 kommer att bli ett svårt år för kommunerna. För att stärka kommunalekonomins bas vill regeringen höja kommunernas andel av samfundsskatten temporärt. Svenska riksdagsgruppen stödde en dylik åtgärd redan i responsdebatten om tilläggsbudgetförslaget. Detta kommer att underlätta ekonomin i vissa kommuner, trots att det inte är en hållbar lösning att bygga kommunalekonomin på i det långa loppet.

På politikrian kom man också överens om att höja gränserna för kommunernas fastighetsskatt och temporärt höja statsbidragen till kommunerna. Kopplingen mellan åtgärderna som avser förstärka kommunalekonomin och måttfulla kostnadsutvecklingar i kommunerna, speciellt gällande löneuppgörelserna, är viktig.

Både den första tilläggsbudgeten och målsättningarna från regeringens politikria beaktar att många kommuner nu tvingas spara, permittera och höja skatterna. Den första tilläggsbudgeten innehåller höjda statsandelar för bland annat reparationer av skolor, daghem och åldringshem medan beslutet från politikrian innebär granskade gränser för fastighetsskatten, en höjd kommunal andel av samfundsskatten och temporära höjningar av statsandelarna. Att kommunerna behöver stöd från statsmakten är klart.

Det är svårt för kommunerna att klara sig i dagens ekonomiska läge. Nu gäller det också för kommunerna att se över sin verksamhet och genomföra strukturella reformer där det behövs, förutsatt att kommunen har möjlighet att göra förändringar. Alla kommuner har också planerade investeringar de kommande åren. Det är nu läge att se över investeringsplanerna och överväga vad man kan tidigarelägga för att lokalt bidra till att stimulera ekonomin. Alla kommuner har inte heller råd att göra det här – men de som har råd måste också på allvar överväga åtgärderna.

De kommande åren kommer att föra med sig en ökad upplåning när de egna pengarna tryter. Men det kan inte bara handla om kortsiktiga lösningar, utan även förändringar på lång sikt – också strukturella förändringar. Trots att vi inte nu vill slå på bromsarna, skära i den offentliga servicen och förklara att välfärdsbygget har nått takhöjd innebär inte att vi inte samtidigt skulle kunna diskutera om hur välfärden kan utvecklas och tryggas i framtiden.

Också investeringarna i forskning och utveckling samt utbildning är måsten för oss under en ekonomisk recession. Genom stimulanssatsningar inom forskning, utveckling och utbildning bidrar vi till en produktutveckling som hjälper företagen att komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre samtidigt som vi ser till att det finns tillgång på kompetent personal. Också de ökade anslagen till såväl miljöarbeten som vatten- och avloppsarbeten är bra ur stimulanssynvinkel samtidigt som de stöder våra åtaganden gällande bland annat Östersjön.

 

Mikaela Nylander höll gruppanförandet 18.3.2009.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00