Tre presidenter runt samma bord!

23.03.2009 kl. 10:35

Republikens president Tarja Halonen stod värd för det nionde s.k. Presidentforum- tillfället som hölls på presidentslottet i tisdags. Tillfället var såtillvida historiskt att på plats fanns också våra tidigare presidenter Mauno Koivisto och Martti Ahtisaari. Inbjudna var en riksdagsledamot från varje riksdagsgrupp samt en rad yngre samhällspåverkare som representerade olika intressegrupper och organisationer. Jag hade förmånen att få representera svenska riksdagsgruppen. Temat var Finland i förändring.

Diskussionen kom mycket att kretsa kring utbildning, invandring, klimatfrågor och globaliseringens inverkan på vårt samhälle. President Koivisto gick i sin taltur tillbaka i tiden och framhöll hur viktigt det genom vårt lands historia varit att Finland haft en egen vilja. Han betonade också vikten av goda grannerelationer. Beundransvärt var att han orkade vara med under hela den nästan fyra timmar långa diskussionen.

Att det finns en viss spänning mellan president Halonen och president Ahtisaari, kunde inte förbigå någon. Framförallt syntes det i deras formuleringar om invandringen. President Halonens tonfall var skarpt då hon slog fast att mänskor inte får behandlas enbart som arbetskraft, utan måste ses som de individer de är. Det är lätt att hålla med henne. Också de som flyttar till vårt land för att få jobb, skall då de blir äldre få samma bemötande och omsorg som vi som är födda i Finland. President Ahtisaari uppfattade jag nog att i grunden var inne på samma linje, men han uttryckte det annorlunda genom att säga att vi skall se dem som flyttar hit som en resurs och inte som en belastning. Och det tycker jag också man kan hålla med om. Mänskor flyttar ofta efter arbete, eftersom arbete är en så viktig del för vårt liv och uppehälle. I vår egen historia finns det många exempel på att finländare också flyttat utomlands för att hitta jobb, inte minst under 1960- och 70-talet, då många drog iväg till Sverige.

I min taltur tog jag fasta på utbildningens stora betydelse för att vi kunnat nå det välfärdssamhälle vi har idag. I framtiden kommer allt flere kulturer att få samsas också hos oss, och fastän Finland blivit känt för att ha ett slagkraftigt skolsystem så ser vi ändå brister då det gäller den sociala kompetensen och förmågan till tolerans och hänsyn. Därför frågade jag presidenterna om hur de ser på framtidens skola, och behovet av att inte enbart lära sig fakta, utan att också utveckla de sociala färdigheterna som behövs i livet. Klart är att föräldrarna och hemmen här skall ha den största rollen anser jag själv, men skolan skall också finnas med på ett hörn. President Ahtisaari betonade i sitt svar att varje människa måste ansvara för sitt eget liv, och att vi också måste våga säga att det är viktigt att lära hantera sitt liv som ung. President Halonen igen var också bekymrad för den ökade individualismen i samhället. Det gäller att jobba med attityder på många plan. Allt som allt en angenäm upplevelse, och visst visade tillfället att samhället har en stor resurs i de seniorer som lämnat det aktiva arbetslivet. Något som vi borde bli bättre att ta vara på, inte bara då det gäller tidigare presidenter.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45