Skatter, strategier och omsorg

30.03.2009 kl. 11:15
I början på veckan enades regeringen om ramarna för statsfinanserna åren 2010 - 2013. De senaste prognoserna för den ekonomiska utvecklingen är onekligen bekymmersamma.

Bruttonationalprodukten väntas sjunka med 5 procent innevarande år och med 1,4 procent under 2010. Först 2011 förväntas trenden vända och BNP:n öka igen.

Under den förra ekonomiska nedgången i början på nittiotalet försökte vi spara oss ur krisen, och bidrog sannolikt på det sättet till att ytterligare fördjupa den. Nu väljer regeringen en annan väg: Ökad upplåning, satsningar på väg-, vatten-, avloppsbyggen och skolsaneringar samt tidigareläggningar av redan planerade byggprojekt av samma sort.

Den strategin leder ofelbart till en ökad statsskuld. Då statsskulden i slutet av fjolåret uppgick till 54,4 miljarder euro beräknas den uppgå till 104,5 miljoner euro år 2013, snudd på en fördubbling alltså under de kommande fyra åren. Det är en utveckling som innebär att räntorna på statsskulden kommer att vara den fjärde största kostnadsposten i statsbudgeten. Bekymmersamt så det förslår. Samtidigt ska vi vara medvetna om att alla åtgärder strävar till att skapa eller upprätthålla arbetsplatser och garantera den kommunala servicen: daghem, skolor, hälsocentraler etc.

En av de verkligt stora stimulansåtgärderna är den tillfälliga, treåriga sänkningen av arbetsgivarnas folkpensionsavgift. Avskaffandet av FPA-avgiften har en mycket stor inverkan på kommunernas ekonomi eftersom de är stora arbetsgivare. En del av räkningen för sänkningen, en höjning av el- och energiskatterna förutom på bensin och dieselolja, kommer att verkställas från och med 2011 då man förväntar sig att recessionen avtagit. Regeringen för alltså en skattelinje som strävar till att överföra beskattning av arbete till beskattning av miljöbelastande konsumtion. Den kallas för ekologisk skatteväxling och det skall enligt regeringen vara möjligt för arbetsgivare och konsumenter att påverka sin miljöbeskattning genom medvetna val. När det gäller jordbruket och växthusnäringen så återförs största delen av förhöjningen genom accisåterbäring. Höjningen av miljöskatterna riktas främst till näringslivet, men även privathushållen berörs.

Från oppositionens håll påstås ofta att nuvarande regering riktar sina skattesänkningar till rika. En sänkning av inkomstskatteskalan ger mer åt den högavlönade, på samma gång ska man komma ihåg att denna regering har överfört avsevärt mer pengar till de lägst avlönade grupperna i samhället än de tidigare regeringarna. Här kan nämnas höjningen av folkpensionen och den så kallade garantipensionen som träder i kraft våren 2011. Höjningen av minimidagpenningen för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen till samma nivå som arbetsmarknadstödet är en annan markant förbättring. I 2009-års beskattning infördes ett nytt arbetsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen för dem som inte kommer upp till gränsen för statsbeskattningen. Ytterligare kan man nämna att minimidagpenningen, barnbidraget, hemvårdsstödet och stödet för privat vård kommer att bindas till konsumentprisindexet i mars 2011. Ett av problemen som kvarstår och där sfp engagerat sig starkt gäller beskattningen av arbetslöshetsunderstödet som i vissa fall är strängare än för förvärvsinkomst.

Det svåra ekonomiska läget kräver kraftfulla åtgärder från de politiska beslutsfattarna. Den viktigaste mätaren på hur vi lyckas är ändå hur vi behandlar de svagaste i samhället. Omsorgen om utsatta grupper är ett mått på samhällets utvecklingsgrad.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00