Den åländska riksdagsledamoten hedrades av president Sarkozy

15.04.2009 kl. 10:45

Frankrikes ambassadör Françoise Bourolleau, riksdagsledamot Eisabeth Nauclér och riksdagsledamot Pertti Salolainen

Vid en ceremoni på Frankrikes ambassad i Helsingfors på tisdagen tilldelades riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér Franska Nationalförtjänstordens medalj av andra klassen (officer) för sitt förtjänstfulla arbete Frankrike till fromma. Franska Nationalförtjänstorden grundades av president Charles de Gaulle 1963 och har fem klasser, ordensbandet är blått. Republikens president Nicolas Sarkozy hade beslutat tilldela ordenstecknet och den överlämnades av den franska ambassadören Françoise Bourolleau.

Vid överlämnande av förtjänsttecknet höll den franska ambassadören ett tal där hon tackade Nauclér för hennes insats och intresse för Frankrike. Hon betonade Nauclérs vida kunskap i utrikesfrågor samt hennes arbete i riksdagens utrikesutskott. Utöver detta tackade ambassadören Nauclér för hennes arbete som Frankrikes honorärkonsul i Mariehamn mellan åren 2000-2007. Bourolleau hänvisade även till Nauclérs mod i det arbete hon gjort i forna Jugoslavien. Ambassadören framhöll även Nauclérs intresse för Ålands fredsinstitut och att hon var forskarrådets första ordförande. För tillfället är riksdagsledamoten ordförande för Frankrikes vängrupp i riksdagen, och fortsätter att förstärka franskt intresse bland ledamöterna.

Nauclér var väldigt glad och hedrad över ärebetygelsen. I sitt tacktal framhöll hon att i den åländska historien finns tre viktiga märkesår. Nämligen år 1856 då Åland demilitariserades i samband med Parisfreden, år 1921 då Åland fick sin självstyrelse i Genève samt år 1995 då Åland genom ett beslut i Bryssel kom med i EU på basen av ett särskilt beslut. Besluten är alla fattade i städer där franska talas och är kanske orsaken till varför det finns ett så stort intresse bland fransktalande för Åland.

Vid mottagningen i samband med överlämnandet deltog representanter för Finlands riksdag, statsförvaltning, kultur- och näringsliv samt Nauclérs familj, där Ben Listherby numera fungerar som honorärkonsuln för Frankrike i Mariehamn.


Ytterligare information:
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984
Assistent Janina Mackiewicz, 09 432 4047
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15