Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

16.04.2009 kl. 17:00
Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.

Enligt Svenska riksdagsgruppen är det viktigt att den sociala dimensionen stärks. Ett huvudmål för unionen är att förbättra medborgarnas ekonomiska villkor och social trygghet. Även i fortsättningen ska medlemsstaterna bestämma om sin sociala trygghet och social och hälsovård. Men det behövs vissa gemensamma spelregler både av omtanke om medborgarna – och om konkurrensvillkoren mellan medlemsländerna. Vissa grundläggande rättigheter och minimistandarder ska gälla ifråga om socialskydd, hälsofrämjande, jämställdhet och regler i arbetslivet. Svenska riksdagsgruppen tar avstånd från socialdumpning, som innebär att medlemsländer köper sig konkurrensfördelar genom att missköta medborgarnas vardagsvillkor och levnadsmiljö. Välfärdspolitik i nordisk mening skall ses som bidrag till konkurrenskraft, sysselsättning och resurser.

Statsrådets målsättning är att unionen på 2020-talet skall vara världens ledande område när det gäller kunnande. Svenska riksdagsgruppen anser att satsningar på forskning och utveckling är avgörande för sysselsättningen och välfärden inom unionen. Här kan man göra en koppling till en annan sektor - strukturfonderna. Man frågar sig var mervärdet ligger i att EU-medel delas ut från Bryssel till regionala utvecklingsprojekt i Finland? Svenska riksdagsgruppen anser att vi själva, i Finland, är mest kompetenta på denna punkt. EU-medlen kunde istället användas till att göra Europa till det mest konkurrenskraftiga, innovativa och miljövänliga området i världen. Där kan EU-nivån innebära ett verkligt mervärde för att sålla fram företag och forskningsprojekt som med hjälp av stöd kan bidra till att utvecklingen tar konkreta steg framåt på olika områden. Svenska riksdagsgruppen är övertygad om att finländska aktörer skulle ligga väl till i en sådan prioritering av medlen. Finland har bevisligen ett stort kunnande inom energi- och miljöteknologin och kan bidra till att öka kunskapen i hela unionen.
 
En av de mest aktuella gränsöverskridande frågorna är miljö- och klimatpolitiken, där EU i flera år haft en ledande roll. Ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom miljö-, klimat- och energitekonologin kombinerat med en ansvarstagande politik kan ytterligare förstärka EU:s roll som ledande när det gäller klimatpolitiken. De kommande klimatförhandlingarna senare i år i Köpenhamn kommer att vara avgörande för tiden efter Kyotoavtalet. EU:s mål är att ett trovärdigt resultat skall nås i Köpenhamn. Också USA och de övriga stormakterna måste fås med i ett globalt täckande ambitiöst program för att stävja klimatförändringen.
 
EU är en garant för fred och stabilitet i Europa. Det är framför allt i kriser som EU prövas. Den ekonomiska krisen har visat att EU behövs och att vi har nytta av euron. Vi behöver en europeisk union som förmår agera snabbt och effektivt - också på det ekonomiska området. Vi kan skydda varken vår ekonomi eller vårt folk utan demokratiska spelregler. Vi kan inte heller skydda våra intressen med en tilltagande protektionism. Det behövs kraftiga, samordnade åtgärder för att skapa jobb och tillväxt. Sysselsättningsgraden är av helt avgörande betydelse för välfärden i unionen. Resurser skall skapas genom arbete. Här behövs gemensamma åtgärder och verktyg för att stimulera sysselsättningen och stärka välfärden. Det gäller att skapa gemensamma och fungerande spelregler på finansmarknaden. Också i skötseln av den globala finanskrisen är det viktigt att unionen har ett gott och nära samarbete med USA. Det gäller ifråga om olika stimulansåtgärder, synen på det framtida ekonomiska och finansiella systemet och hur övervakningen skall utvecklas.
 
Att Lissabonfördraget kan träda i kraft så snart som möjligt är viktigt för unionens handlingskraft, konkreta verksamhet och legitmitet. Fördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt, inte minst genom att öppenheten ökar och ansvarsfördelningen görs mer klar. Detta är speciellt viktigt för små medlemsländer som Finland. Svenska riksdagsgruppens vision är ett EU som inte blandar sig i allt och överallt, men som bidrar till hållbara lösningar på frågor som gäller global ekonomi, miljö och internationell säkerhet – frågor som inte har gränser. Unionen behöver starka förespråkare för nordiska värden som öppenhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Ålands möjligheter att som självstyrande område påverka relevanta EU-frågor måste tryggas.
 
Statsrådet har som en målsättning att alla nordiska länder år 2020 skall vara EU-medlemmar år 2020, tillsammans med länderna på västra Balkan och Turkiet. Självfallet skall medlemskapskriterierna alltid uppfyllas förrän ett kandidatland kan bli medlem i unionen. Svenska riksdagsgruppen stöder statsrådets målsättningar. Ett helt Norden i EU skulle stärka den nordliga dimensionen inom unionen, vilket bör bli föremål för större aktivitet. Unionen får inte ensidigt koncentrera sig på Medelhavsregionen. Svenska riksdagsgruppen anser att EU:s Östersjöstrategi bör formas i  ett konkret handlingsprogram ,som dels skall höja Östersjöregionens betydelse inom EU, dels stärka samarbetet mellan EU och närområdena.
 
Finland ska fortsättningsvis ha en aktiv roll i utvecklingen av den europeiska säkerhetspolitiken, vars ändamål måste vara en samhällelig och individuell säkerhet. EU har tagit betydelsefulla steg i rätt riktning genom solidaritetsklausulen och biståndsförpliktelsen i Lissabonfördraget. Svenska riksdagsgruppen anser att Finland har en viktig roll i två riktningar; Ryssland och Afrika. Finland skall påverka EU:s Rysslandspolitik på alla nivåer och se till att vi också i fortsättningen uppfattas som en auktoritet när unionens Rysslandspolitik slås fast. I Rysslandspolitiken är det viktigt att unionen också har ett nära samarbete med USA. I fråga om EU:s Afrikapolitik har Finland som en stat utan kolonial historia och belastningar en unik position att slå vakt om att politiken är humanitär och stöder ländernas kapacitet att bygga samhällen som är rättvisa och trygga för alla.

Håkan Nordman höll gruppanförandet 16.4.2009

Christian Sjöstrand

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15