Behandlar TeliaSonera landsbygden ojämlikt?

05.05.2009 kl. 14:50
Riksdagsledamot Mats Nylund: Behandlar TeliaSonera landsbygdens Internetanvändare ojämlikt?

TeliaSonera fortsätter att avveckla kopparkabelnäten på landsbygden trots sitt löfte till kommunikationsministeriet att inte göra det förrän man kan garantera kunderna en lika snabb överföringshastighet via trådlösa förbindelser.

Landsbygdens befolkning och företagare är ytterst beroende av snabba nätförbindelser. TeliaSonera har i mars ifjol i en skrivelse till
Kommunikationsministeriet försäkrat att de som haft en snabb
Internetuppkoppling erbjuds en lika snabb anslutning framöver.

Mats Nylund påpekar att avvecklingen av det fasta nätet är ytterst
problematiskt i de fall där kunden köper sin Internetförbindelse av en utomstående serviceleverantör som hyr nätförbindelsen av TeliaSonera. Nu finns det en stor risk för att landsbygdens befolkning behandlas olika beroende på om de är TeliaSoneras direktkunder, eller om de köper sin service av en tredje
part.

- Det kan inte vara rätt att den som köpt sin Internetuppkoppling via t.ex. en lokal nätleverantör men bor på TeliaSoneras område behandlas helt annorlunda än den som varit så kallad helkund, säger Nylund.

Nylund har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där han frågar om TeliaSoneras löfte att inte försämra överföringshastigheten av Internetförbindelser enbart gäller dess egna kunder, eller om det är förpliktande även gentemot kunder som köper sina Internet-tjänster av en utomstående serviceleverantör.
 

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10