Ändring av självstyrelselagens 59 c §

10.06.2009 kl. 10:30
Anförande 10.6.2009

Ärade herr talman! För att spara riksdagsledamöternas tid kunde jag egentligen låta bli att tala i det här ärendet för jag är helt nöjd eller rättare sagt, jag mycket nöjd, men det kan väl vara klädsamt att uttala sitt beröm också någon gång.

Den åländska självstyrelsen baserar sig på en uppdelning av den lagstiftande befogenheten i rikets och landskapets exklusiva berhörighetsområden. Åland är ansvarigt för genomförandet av unionens lagstiftning inom landskapets behörighetsområde och Finland är ansvarigt för genomförandet av unionens lagstiftning inom rikets område.

Rikets myndigheter kan inte vidta åtgärder inom Ålands behörighetsområde. Samtidigt känner EU bara självständiga stater som medlemmar av EU och bara självständiga stater kan tala inför kommissionen eller EG-domstolen. Finland kan bestrida en försummelse och vidta åtgärder eller betala böter. Åland däremot kan inte självt välja att bestrida en försummelse och vidta åtgärder eller inte, men däremot har Åland varit skyldigt att betala sanktionerna.

Att Åland ska betala för fel som begåtts är helt klart, men att då inte få uppträda inför domstolen, inte få försvara sig och inte ens få del av ärendet på svenska strider mot alla grundläggande regler i ett rättssamhälle. Som exempel kan nämnas att den så kallade snusdomen enbart kom på finska och franska. Att rättsläget varit på det här sättet är inte Finlands fel utan ett strukturfel hos EU, men i väntan på att det sker en ändring i Bryssel har Finland nu för fjärde gången ändrat självstyrelselagen. Alla ändringar har varit välkomna, men den som nu är till behandling är den avgörande för att åstadkomma ett förhållande som vi kan leva med.

Enligt detta förslag får statsrådet bara medge talan mot Åland med landskapsregeringens medgivande vilket är en mycket viktig ändring. Riksmyndigheterna ska försäkra sig om att processpråket är svenska när ståndpunkten uteslutande gäller landskapet och även i andra fall se till att Åland får materialet översatt till svenska. Ytterligare en förbättring förtjänar att nämnas, nämligen att landskapet får utökade möjligheter att delta som intervenient i en anhängig rättegång vid EG-domstolen, vilket Åland inte heller medgivits hittills.

I lagförslaget är allt genomtänkt. Det finns en lösning på problemet att statsrådet inte håller med Åland. I de fall då Finland bestämmer sig för att framföra en annan åsikt måste det ändå framgå att Åland som är det ansvariga och skyldigt att betala eventuella sanktioner har en annan åsikt. Systemet kräver mycket av båda parter för att fungera på ett bra sätt. I sista hand är det dock möjligt att lösa problemet så att Åland helt enkelt företräder Finland då frågan enbart rör Åland och riket finner det lämpligt.

Herr talman! Jag kan bara se fördelar med lagändringen för både riket och Åland. Det är ett stort steg framåt i väntan på att EU funderat på hur man i framtiden ska behandla områden som Åland och alla de liknande områden som nu valt att stanna utanför EU. Vi kunde igår i Helsingfors se en rad åländska flaggor. Helsinfors stad uppmärksammar Ålands självstyrelse den 9 juni varje år, och på det här sättet uppmärksammade grundlagsutskottet i går Ålands självstyrelselag 87 år efter att landstinget sammanträdde första gången.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16