Uttalande från riksdagsgruppens sommarmöte 21.8.

21.08.2009 kl. 12:15
Nästa års statsbudget ska värna om sysselsättningen, om de unga, om de fattigaste och om kommunernas service. Det fastslår Svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte i Borgå.

Gruppen välkomnar höjningen av grundavdraget i beskattningen, som gynnar låginkomsttagarna. Likaså gynnar sänkningen av momsen på livsmedel mest dem som använder en större del av sina knappa inkomster till mat. Ytterligare åtgärder för att hjälpa dem som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen behövs ändå. Riksdagsruppen föreslår ett arbetslöshetsavdrag, så att beskattningen av arbetslösa aldrig blir strängare än beskattningen av löntagare med motsvarande inkomster.

Kommunerna kompenseras av staten för det höjda grundavdraget. Kommunerna gynnas också av den omfördelade samfundsskatten, av den sänkta folkpensionsavgiften för arbetsgivare och av ändrade regler för fastighetsskatten. Men de här åtgärderna räcker inte till.

Svenska riksdagsgruppen vill höja kommunenas statsandelar med ytterligare 100 miljoner euro, och vill rikta pengarna till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder i synnerhet för barn och unga. Också det behovsprövade stödet till krisdrabbade kommuner bör höjas, liksom statens bidrag till kommunerna för integrering av flyktingar.

De kommunala arbetsmarknadsorganisationerna bör ta sitt ansvar för att hitta tillfälliga lokala lösningar på kommunernas finansiella problem.Kommunerna bör beakta att höstens influensaepidemi redan kommer att reducera den tillbudsstående personalen i skolor, dagvård, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Grundservicen bör i varje läge tryggas.

Att äldre par bör få bo tillsammans också i äldrevården bör vara en självklar rättighet. Kommunerna får inte agera skilsmässomakare.


Flera av de föreslagna förändringarna på kommunal nivå har samma verkan på de åländska kommunerna, medan de åtgärder som föreslås på statlig nivå för Ålands del är beroende av självstyrelsemyndigheternas beslut.

Regeringen måste hålla fast vid den överenskomna sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Svenska riksdagsgruppen vill också ge restaurangbranschen jämlika konkurrensvillkor för att trygga sysselsättningen. Därför välkomnar gruppen minister Stefan Wallins initiativ, som nu fått stöd också av statsministern, att sänka även restaurangmomsen till samma 12-procentsnivå. Åtgärden kan finansieras med att man bara partiellt gör den planerade justeringen av inkomstskatteskalorna.

För att rädda arbetsplatser bör krisdrabbade småföretag få längre anstånd med betalningen av skatter och lägre ränta på dessa skatteskulder. De ungas sysselsättningsläge kräver särskild uppmärksamhet, så att Finland kan undvika en ny våg av utslagna likt den som den förra krisen i början av nittiotalet gav upphov till. Antalet studieplatser och lärlingsavtal måste tillfälligt höjas, ungdomsverkstädernas verksamhet tryggas och den uppsökande verksamheten för att identifiera och hjälpa ungdomar i riskzonen utvidgas till hela landet och göras permanent.

Anslagen för exportfrämjande verksamhet måste höjas, såsom skedde under den förra ekonomiska krisen i början av nittiotalet. Större satsningar bör göras på företagande inom branshen för förnybar energi och energieffektivitet.

Staten bör, utöver vad finansministeriet redan föreslår, tidigarelägga beställningen av fler landsvägsfärjor och kombinerade förbindelse- och oljebekämpningsbåtar. Det hjälper varvsindustrin och förbättrar både skärgårdskommunikationerna och oljebekämpningsberedskapen.


Nu är tiden den rätta att grunda en etanolfabrik, närmast i Vapos regi. Likaså är det angeläget att satsa på höre anslag för utbyggnaden av vatten- och avloppssystemen.

Svenska riksdagsguppen efterlyser en fungerande tonnageskattelag och ett fungerande system för finländska rederiers fartygsanskaffningar.

Svenska riksdagsgruppen vill också i dagens ekonomiska krisläge öka inte bara biståndsanslagens andel av BNP utan också deras absoluta belopp. Samtidigt som Finland bör närma sig de övriga nordiska ländernas biståndsnivå bör Finland använda samma kriterier som dessa länder då det gäller att definiera vad som är bistånd.

För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att Finland också i en ekonomisk kris tryggar den språkliga servicen i grundlagens anda och råder bot på de brister som uppföljningen av språklagstftningen synliggjorde. Riket måste i alla lägen trygga den svenska servicen till Åland. Riksdagsgruppen föreslår också i statsbudgeten medel för en utredning av behovet av en statlig språkombudsman.

---

Svenska riksdagsgruppen kräver att Borgå BB och Ekenäs BB i Raseborg ska finnas kvar, anser Svenska riksdagsgruppen. Det får nu vara nog med osäkerheten kring var man ska kunna föda sina barn.

I motsats till Lojo har Ekenäs redan en egen barnavdelning, vars framtid inte får äventyras, och kan garantera service på båda inhemska språken. Ekenäs BB har också ett gott rykte för sin individuella, aktiva vård som fyller WHO:s Baby Friendly-kriterier. Det finns enligt den arbetsgrupp som utrett frågan inga skillnader i säkerhet och kvalitet mellan de nyländska sjukhusen.

Också kommunikationerna och vägnätet talar för att Ekenäs BB bevaras. Avståndet mellan Raseborgsregionen och Lojoregionen är naturligtvis lika långt i bägge riktningarna, men från Lojo är det betydligt lättare att vid behov ta sig till Jorv eller sjukhusen i Helsingfors, medan Ekenäs ligger bättre till för skärgården från vilken kommunikationerna är långsamma.

Det samma gäller Borgå BB, som betjänar vida glesbygds- och skärgårdsområden i östra Nyland.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00