Uttalande från riksdagsgruppens sommarmöte 21.8.

21.08.2009 kl. 12:15
Nästa års statsbudget ska värna om sysselsättningen, om de unga, om de fattigaste och om kommunernas service. Det fastslår Svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte i Borgå.

Gruppen välkomnar höjningen av grundavdraget i beskattningen, som gynnar låginkomsttagarna. Likaså gynnar sänkningen av momsen på livsmedel mest dem som använder en större del av sina knappa inkomster till mat. Ytterligare åtgärder för att hjälpa dem som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen behövs ändå. Riksdagsruppen föreslår ett arbetslöshetsavdrag, så att beskattningen av arbetslösa aldrig blir strängare än beskattningen av löntagare med motsvarande inkomster.

Kommunerna kompenseras av staten för det höjda grundavdraget. Kommunerna gynnas också av den omfördelade samfundsskatten, av den sänkta folkpensionsavgiften för arbetsgivare och av ändrade regler för fastighetsskatten. Men de här åtgärderna räcker inte till.

Svenska riksdagsgruppen vill höja kommunenas statsandelar med ytterligare 100 miljoner euro, och vill rikta pengarna till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder i synnerhet för barn och unga. Också det behovsprövade stödet till krisdrabbade kommuner bör höjas, liksom statens bidrag till kommunerna för integrering av flyktingar.

De kommunala arbetsmarknadsorganisationerna bör ta sitt ansvar för att hitta tillfälliga lokala lösningar på kommunernas finansiella problem.Kommunerna bör beakta att höstens influensaepidemi redan kommer att reducera den tillbudsstående personalen i skolor, dagvård, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Grundservicen bör i varje läge tryggas.

Att äldre par bör få bo tillsammans också i äldrevården bör vara en självklar rättighet. Kommunerna får inte agera skilsmässomakare.


Flera av de föreslagna förändringarna på kommunal nivå har samma verkan på de åländska kommunerna, medan de åtgärder som föreslås på statlig nivå för Ålands del är beroende av självstyrelsemyndigheternas beslut.

Regeringen måste hålla fast vid den överenskomna sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Svenska riksdagsgruppen vill också ge restaurangbranschen jämlika konkurrensvillkor för att trygga sysselsättningen. Därför välkomnar gruppen minister Stefan Wallins initiativ, som nu fått stöd också av statsministern, att sänka även restaurangmomsen till samma 12-procentsnivå. Åtgärden kan finansieras med att man bara partiellt gör den planerade justeringen av inkomstskatteskalorna.

För att rädda arbetsplatser bör krisdrabbade småföretag få längre anstånd med betalningen av skatter och lägre ränta på dessa skatteskulder. De ungas sysselsättningsläge kräver särskild uppmärksamhet, så att Finland kan undvika en ny våg av utslagna likt den som den förra krisen i början av nittiotalet gav upphov till. Antalet studieplatser och lärlingsavtal måste tillfälligt höjas, ungdomsverkstädernas verksamhet tryggas och den uppsökande verksamheten för att identifiera och hjälpa ungdomar i riskzonen utvidgas till hela landet och göras permanent.

Anslagen för exportfrämjande verksamhet måste höjas, såsom skedde under den förra ekonomiska krisen i början av nittiotalet. Större satsningar bör göras på företagande inom branshen för förnybar energi och energieffektivitet.

Staten bör, utöver vad finansministeriet redan föreslår, tidigarelägga beställningen av fler landsvägsfärjor och kombinerade förbindelse- och oljebekämpningsbåtar. Det hjälper varvsindustrin och förbättrar både skärgårdskommunikationerna och oljebekämpningsberedskapen.


Nu är tiden den rätta att grunda en etanolfabrik, närmast i Vapos regi. Likaså är det angeläget att satsa på höre anslag för utbyggnaden av vatten- och avloppssystemen.

Svenska riksdagsguppen efterlyser en fungerande tonnageskattelag och ett fungerande system för finländska rederiers fartygsanskaffningar.

Svenska riksdagsgruppen vill också i dagens ekonomiska krisläge öka inte bara biståndsanslagens andel av BNP utan också deras absoluta belopp. Samtidigt som Finland bör närma sig de övriga nordiska ländernas biståndsnivå bör Finland använda samma kriterier som dessa länder då det gäller att definiera vad som är bistånd.

För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att Finland också i en ekonomisk kris tryggar den språkliga servicen i grundlagens anda och råder bot på de brister som uppföljningen av språklagstftningen synliggjorde. Riket måste i alla lägen trygga den svenska servicen till Åland. Riksdagsgruppen föreslår också i statsbudgeten medel för en utredning av behovet av en statlig språkombudsman.

---

Svenska riksdagsgruppen kräver att Borgå BB och Ekenäs BB i Raseborg ska finnas kvar, anser Svenska riksdagsgruppen. Det får nu vara nog med osäkerheten kring var man ska kunna föda sina barn.

I motsats till Lojo har Ekenäs redan en egen barnavdelning, vars framtid inte får äventyras, och kan garantera service på båda inhemska språken. Ekenäs BB har också ett gott rykte för sin individuella, aktiva vård som fyller WHO:s Baby Friendly-kriterier. Det finns enligt den arbetsgrupp som utrett frågan inga skillnader i säkerhet och kvalitet mellan de nyländska sjukhusen.

Också kommunikationerna och vägnätet talar för att Ekenäs BB bevaras. Avståndet mellan Raseborgsregionen och Lojoregionen är naturligtvis lika långt i bägge riktningarna, men från Lojo är det betydligt lättare att vid behov ta sig till Jorv eller sjukhusen i Helsingfors, medan Ekenäs ligger bättre till för skärgården från vilken kommunikationerna är långsamma.

Det samma gäller Borgå BB, som betjänar vida glesbygds- och skärgårdsområden i östra Nyland.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00