Pressmeddelande

Ålands riksdagsledamot har ny assistent

14.09.2009 kl. 15:25

Ålands riksdagsledamot Elisabet Nauclér har valt pol.kand Laura Lyly till sin assistent från den 15.9.2009.

Laura Lyly slutför för närvarande sin avhandling för magisterexamen vid Åbo akademi, ekonomisk- statsvetenskapliga fakulteten, med huvudämnet folkrätt. Assistentjobbet är lämpligt för samhällsintresserade ungdomar, nyutexaminerade eller i slutskedet av sina studier, så att de vill göra ett avbrott i studierna för assistentuppdraget.

Det fanns många goda sökande, säger ledamot Nauclér, och jag hade gärna
denna gång anställt en av ålänningarna, men tyvärr var ingen i ett sådant skede av studierna att de kunde ta emot ett heltidsjobb.

Laura Lyly är glad över jobbet, det ger värdefulla erfarenheter för
framtiden och hon ser särskilt fram emot att lära sej mera om det
självstyrda Åland, som hon hittills studerat i teorin. De utskott som
ledamot Nauclér sitter i behandlar dessutom områden som ingått i studierna
och som hon är särskilt intresserad av.

Lauras kontaktuppgifter:

Riksdagsassistent Laura Lyly
tfn: 09-432 4047
fax: 09-432 2700
e-post: laura.lyly@riksdagen.fi
postadress: 00102 Riksdagen

Närmare uppgifter ger Elisabeth Nauclér tfn 050 512 1984

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande

13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16