Nästa års statsbudget stöder de svaga!

19.09.2009 kl. 11:05
Denna vecka har riksdagen påbörjat behandlingen av nästa års statsbudget. Det är en behandling som är allt annat än lätt. Men samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns en endaste statsbudget som alla varit tillfreds med.

Oavsett vem som sitter i opposition så hittar de partierna alltid stora brister i budgeten. Regeringspartierna hittar å sin sida mindre brister och inte heller finansministern är någonsin helt nöjd. Detta är naturligt och så här ska det vara i en ekonomisk balansgång mellan olika viktiga saker. Oppositionen kritiserar regeringen och säger att den inte gör tillräckligt. Det är egentligen det bästa betyg en sittande regering kan få. Det betyder att man i princip gör allting rätt, men att det inte finns tillräckligt med pengar för att göra allting helt och hållet rätt. Det betyder också att regeringen tar ett ansvar för att försöka balansera budgeten och det är av yttersta vikt. Vi har redan en minusbudget på 13 miljarder euro – detta för att upprätthålla den välfärd och den service våra medborgare har rätt till. Vi kan inte låna mera än så - det skulle vara oansvarigt med tanke på framtiden. Istället måste regeringen under återstoden av denna valperiod försöka balansera statsfinanserna ytterligare. Upplåningen kan inte öka 2011 – istället måste den minska jämfört med nästa års nivå. Nu ska vi klara krisen med våra sociala skyddsnät och vårt välfärdssamhälle intakt – sedan ska vi se till att få budgeten i balans och efter det börjar vi betala tillbaka räkningen. Det är en ansvarsfull politik.

I nästa år höjs grundavdraget i kommunalbeskattningen från 1480 till 2200 euro. Det är en höjning på nästan 50 procent. Samtidigt är det den första höjningen på 18 år. Under hela denna tid har inte en enda regering med socialdemokratisk stats- eller finansminister ansett det nödvändigt att höja grundavdraget, ändå klagar opposition nu på att det inte höjs tillräckligt. Logiken i detta haltar betänkligt. Detta är bara ett exempel på vad regeringen gör för att förbättra situationen för de svagaste i samhället. Vi satsar också på dagens ungdomar – de som ska bära morgondagens samhälle. Detta görs exempelvis genom att öka antalet studieplatser, genom att sammanjämka sjukdagpenning och studiestöd så att man inte tvingas använda av studiestödet under en sjukdomsperiod och genom att satsningen på uppsökande ungdomsarbete fördubblas med avsikt att minska utslagningen bland unga. Också satsningen på ungdoms- och idrottsarbetet ökas kraftigt till följd av både höjda budgetmedel och ökade tipsmedel. Detta kan vi göra bland annat tack vare idogt arbete av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som verkligen fört fram ungdomarna och deras mycket viktiga roll i samhället. Samma sak gäller kulturen och då exempelvis den inhemska filmproduktionen som nästa år stöds med ytterligare 2,5 miljoner euro. Det betyder att denna regering höjt statsstödet för inhemsk film med nästan 50 procent. Det är en bra satsning, inte bara för att det är en arbetskraftsintensiv bransch. Dessutom ökar det de enskilda människornas välbefinnande under en kris. Redan de gamla romarna kände till begreppet bröd och skådespel åt folket vilket i vår tid kanske kan översättas till service och underhållning åt envar. Det tar vi fasta på – och det ska vi fortsätta med – på detta sätt kan vi bygga ett samhälle som på alla sätt verkar för den enskilda individens bästa! Det är vi nämligen värda!
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00