Nu lånar vi för att trygga välfärden!

19.09.2009 kl. 11:10
Budgeten har varit det stora samtalsämnet i riksdagen under veckan. Trycket på statsfinanserna är hårt, och vi tvingas låna 13 miljarder euro under nästa år för att få plus och minus att gå ihop.

Det är väldigt mycket pengar då hela statsbudgeten går lös på knappt 50 miljarder euro. Tack och lov har vi under de goda åren förstått att betala av på statsskulden. Annars hade läget nu varit oerhört allvarligt. Nu är det "bara" allvarligt.

Självfallet anser oppositionen att regeringen inte gör tillräckligt. Annat vore oväntat. Det hör till spelets regler. Men alla de som talar för att vi skall låna ännu mera, borde minnas att allt vi nu lånar också en dag skall betalas tillbaka. Det är vi och de kommande skattebetalarna, dagens barn som skall sköta den biten. Ansvarsfullhet i låntagningen är därför ett måste.

Den här gången behöver regeringen och riksdagen inte rädda vårt bankväsende. Den ekonomiska djupdykningen nu har sina orsaker i den globala finanskrisen som tog verklig fart för ett år sedan då den amerikanska banken Lehman Brothers gick omkull. När efterfrågan på exportmarknaden stannar av och våra företag inte får sina produkter sålda, ja då syns det naturligtvis som permitteringar och uppsägningar. Det leder till lägre skatteintäkter och allmän avmattning. Några enkla recept att lösa ekvationen för hur vi skall få ekonomin i balans igen och få marknaderna att dra finns inte. Men klart är att Finland nu måste satsa på att stimulera ekonomin samtidigt som vi som välfärdsnation måste se till att vi tar hand om dem som har det sämre ställt.

Regeringens budgetförslag för 2010 tar fasta på detta och beaktar vid sidan av många viktiga stimulansåtgärdsförslag, även dem med de allra lägsta inkomsterna. Höjningen av grundavdraget till 2200 € välkomnar jag varmt samt den linjedragning regeringen står för, att inte skära i inkomstöverföringar ss barnbidrag, arbetslöshetsersättningar, folkpensionen eller studiestöden.

Alldeles specifika satsningar behöver vi nu på sysselsättningen och de unga och därför är jag mycket nöjd över att regeringen i sitt budgetförslag också föreslår konkreta åtgärder för att bl.a. hindra utslagning bland våra ungdomar. Till exempel de ökade anslagen för uppsökande ungdomsarbete fördubblas nästa år. Resultaten har hittills varit goda. Med relativt små medel har man under en kort tid lyckats nå nästan 2000 unga som seglat mer eller mindre vind för våg och av dem fått in ca 1500 i antingen utbildning eller annan meningsfull sysselsättning.

Men självfallet bekymrar den kraftigt stigande ungdomsarbetslösheten som drabbar speciellt unga utbildade. Vi har inte råd att låta dem vänja sig vid en tillvaro utan jobb. De behöver få känna sig behövda, komma ut i arbetslivet och delta aktivt i samhällsbygget. Staten som arbetsgivare borde därför också skapa flere praktikantplatser för t.ex. nyutexaminerade akademiker.

Ersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar höjs nästa år, faderskapsledigheten förlängs med 2 veckor, antalet utbildningsplaster ökas med 5500, pneumokockvaccinet som förebygger bl.a. öroninflammationer hos barn tas in i det nationella vaccinationsprogrammet, för rehabilitering av frontveteraner kommer ett tillägg, för företagens internationalisering kommer extra medel, stöden till idrottsföreningar ökar och så vidare. Där några av de saker som finns på budgetens smörgåsbord. För vår region har därtill fördjupningen av farleden in till Jakobstad hamn samt bygget av det nya polis- och ämbetshuset alldeles särskilt stor betydelse också ur sysselsättnings synvinkel. Timingen gällande dessa projekt kunde inte ha varit bättre.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15