Statsrådets meddelande om valfinansieringen

30.09.2009 kl. 15:35

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.

Nästa steg i logiken är att valkampanjer måste finansieras. Idealet vore väl att kampanjerna skulle bekostas med partiernas medlemsavgifter och med allmänna medel, alltså statligt och/eller eventuellt kommunalt partistöd. Medlemsavgifterna räcker dock inte långt, och även partistödet har sina begränsningar. Medborgarna – skattebetalarna – skulle knappast acceptera en flerdubbling av partistödet. Dessutom missgynnar partistödet nybörjare, eftersom det baserar sig på redan uppnådda positioner.

Partierna och kandidaterna, öppna och jämlika politiska val – demokratin! – behöver alltså även annan finansiering. Så enkelt är det. Det är i och för sig inget skumt, för att inte tala om brottsligt, i det. Tvärtom är extern finansiering en nödvändighet, så att andra än rika medborgare kan kandidera i val.

Sedan börjar det svåra. Vilka spelregler ska vi enas om för att undvika de missförhållanden som nu har uppdagats? Hur ska vi lyckas återvinna medborgarnas förtroende för politiken, för oss politiker?

Låt oss börja med att vara ödmjuka. Vi måste medge att allt inte har gått rätt till, moraliskt och etiskt. Den här ödmjukheten behöver statsministern, men lika väl oppositionen som vill göra honom till ensamt ansvarig. Vi sitter sist och slutligen alla, om inte i precis samma båt, så i liknande farkoster allihop.

Stora partier har visat sig ha större skelett i garderoben, mindre partier har kanske mindre, men alla har vi det. Stenar har flugit i debatten, även om få – om någon – skulle ha haft råd att kasta den första.

Till ironierna i debatten hör att de massmedier som avslöjat missförhållandena vore de som mest förlorar på att det inte längre skulle finnas lika mycket pengar för valkampanjer. Men det vittnar förstås bara gott om deras moral, de kan åtminstone inte beskyllas för själviskhet. De bör ha tack för att ha fyllt sin funktion som demokratins vakthundar.

Svenska riksdagsgruppen ser fram resultatet av den valfinansieringsutredning som leds av Lauri Tarasti resultat, och hoppas att nya regler i brådskande ordning görs upp. Lagen kan sedan vid behov kompletteras med gentlemannaöverenskommelser mellan partiledarna. Här några element:

- statliga och kommunala verk och bolag bör inte finansiera valkampanjer
- stiftelser och fonder bör följa sina egna stadgar, och sådana allmännyttiga, sociala stiftelser som får allmänna medel bör inte finansiera valkampanjer
- om man vill begränsa reklambudgeterna kunde partierna komma överens om att avhålla sig från tv-reklam

Däremot är det både juridiskt, moraliskt och demokratiskt vanskligt och farligt att börja begränsa företags, fackföreningars och organisationers rätt att understöda partier, kandidater och valkampanjer – för att inte tala om privatpersoners rätt att göra det. Det samma gäller understödens omfattning.

Alla problem med sådana understöd och alla misstankar om bindningar och gentjänster kan däremot elimineras med en enkel metod: total transparens, genomskinlighet, helst redan före ett val. Om varje parti och varje kandidat, om möjligt redan före val, öppet uppger sina finansieringskällor kan väljarna bedöma om donatorerna är legitima och vilka bindningar som kan anses vara olämpliga.

Det kan också vara på sin plats att bidragsgivarna åläggs redovisningsskyldighet för donationer som överskrider ett visst belopp.

Kraven på nyval innehåller en logisk kullerbytta. Om nyval skulle hållas nu, skulle det ske med gällande regler som med sina kryphål visat sig otillräckliga.

Svenska riksdagsgruppen anser att den logiska ordningsföljden för att råda bot på problemen är att först reformera reglerna för valfinansieringen, komma överens om en ny bättre praxis, och sedan möta väljarna i val. Nästa val är redan våren 2011. Till dess har den nuvarande riksdagen och regeringen väljarnas mandat.

Svenska riksdagsgruppen förordar enkel övergång till dagordningen.

Mats Nylund höll gruppanförandet 30.9.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45