Yrkesutbildningens tidevarv

11.10.2009 kl. 00:00
... "Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet."...

Jag hade den stora äran och glädjen att få hålla festtalet på Optimas 50-årsjubileumsfest senaste onsdag. Nuvarande samkommunen Optima har i många år i rad hört till den absoluta eliten i vårt land när det gäller yrkesutbildning. Inför år 2009 var Optima den bästa stora yrkesutbildaren i hela landet! En bättre 50-års present än så får man leta efter! Placeringen är ett erkännande, och en hedersbetygelse för alla som jobbar inom Optima, för personalen såväl som för de förtroendevalda, och, inte minst för de studerande!

Under de knappa trettio år som gått sedan jag själv fick min yrkesexamen har det skett betydande förändringar i såväl samhället som vårt studiesystem. Internationalisering har gjort att konkurrensen höjts avsevärt och specialiseringen inom näringslivet ökat, arbetsplatserna i jordbruket och traditionell tillverkningsindustri har minskat i antal medan antalet arbetsplatser inom mera specialiserad tillverkning och service har ökat. Och under hela den tiden har yrkesutbildningen levt med i tiden och anpassat sig till näringslivets och samhällets förändrade krav och förväntningar.

Synen och förhållningssättet till yrkesutbildningen har också ändrat under de senaste årtionden. När jag gick ut grundskolan valde eleverna, åtminstone tankemässigt, ofta mellan alternativet högre studier, gymnasiet, eller alternativet ett yrke och sedan snabbt ut i arbetslivet, yrkesskolan. Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet. Det har också blivit avsevärt lättare att gå vidare till högre studier från yrkesskolan och många väljer därför den vägen till sin examen. Statusen för yrkesutbildningen har höjts och för yrkesutbildningens del ligger en utmaning i att man måste möta två helt olika och delvis motstridiga krav: Att utexaminera yrkesfolk för ett ytterst specialiserat näringsliv, och samtidigt ha gett de utexaminerade både en stadig grund för vidare studier och beredskap för ett livslångt lärande.

En annan utmaning i utbildningssektorn ligger i det att det alltid är för sent att svara mot ett behov av utbildad arbetskraft när det redan uppstått. Utbildningssektorn borde kunna förutse behoven i många fall till och med 5 – 15 år innan de uppstår. I andra vågskålen ligger förstås de studerandes behov av att komma ut på arbetsmarknaden eller studera vidare direkt efter examen. Vi ska ju utbilda för arbetslivet – inte för arbetslöshet.

En god grundutbildning är kanske det bästa redskap man kan ge en ung individ i dagens situation. Yrkesmässiga grundläggande kunskaper, en förmåga att förstå sammanhang och framföra allt beredskapen att tänka om och lära sig något nytt blir allt viktigare år från år. Den som idag påbörjar en yrkesutbildning kommer krasst att få räkna med över fyrtio år i arbetslivet och sannolikt kombinerat med branschbyten och kompletterings- eller omskolningar. Utmaningen är stor och näringslivet kommer inte att klara processen utan professionell hjälp. De som har förutsättningar att klara det är däremot yrkesutbildarna och därför faller av naturliga skäl en stor del av ansvaret på dem. Optima har antagit utmaningen och har med entusiasm och kunskap utvecklat det som kallas för vuxen- och arbetslivstjänster. Vuxenutbildning och fortbildning är en sektor som med fullständig säkerhet kommer att växa och utvecklas framöver.

Optima är en utbildningsinstans som lever i tiden och ser långsiktigt på sitt engagemang. Samhällets satsning på utbildning är en satsning såväl på de studerande, individerna, som på vår framtid och vår konkurrenskraft.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Österbottens Tidning 11.10.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16