AktuelltKolumn

Utveckling och övertramp

23.10.2009 kl. 12:05

... "Den inhemska energiproduktionen har långa anor och våra åkrars, skogars och torvmarkers potential är enorm. Finland är ju föregångare när det gäller skogskötsel .."

Den riktigt stora frågan i riksdagen har under veckan varit Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken. Redogörelsen ställer upp ett oerhört ambitiöst mål för minskning av koldioxidutsläppen och stakar ut vägen enligt fyra olika scenarier. Vilket av dem som än väljs kommer det att påverka våra liv i framtiden. Bland övriga frågor som debatterats väljer jag att nämna lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare. I många år har Sfp krävt att också pälsdjursuppfödarna, som är bundna till sin arbetsplats 365 dagar per år, ska ha möjlighet att ta ledigt någon gång och nu förverkligas det. Rätten till avbytare för pälsfarmarna är ett genombrott och om systemet faller lika väl ut som de pilotprojekt som genmfördes i Maxmo och Korsnäs 2003-2005 kommer det säkert att ytterligare utvidgas.

För femtio år sedan var Finlands energisjälvförsörjningsgrad 80 procent, men idag har den sjunkit till 30 procent. Den största andelen energi som importeras kommer från Ryssland och utgörs av i huvudsak fossila bränslen och kärnkraftsel. Det är ohållbart. I redogörelsen framhåller regeringen att utsläppen av växthusgaserna skall på 40 år minska med 80 procent, i jämförelse med utsläppen år 1990, och att självförsörjningsgraden inom energiproduktionen skall öka. För att lyckas måste energieffektiviteten och den inhemska bio- och förnyelsebara energiproduktionen stärkas med både käpp och morot och det illa kvickt.

Den inhemska energiproduktionen har långa anor och våra åkrars, skogars och torvmarkers potential är enorm. Finland är ju föregångare när det gäller skogskötsel och ett mycket kostnadseffektivt sätt att öka användningen av förnyelsebar energi skulle vara att utnyttja det system som vi redan har till fullo, det vill säga KEMERA-stödet (stödet till hållbart skogsbruk). Vissa beräkningar säger att vi får ut tre till fyra gånger mer energi per investerad euro via KEMERA-stödet än via de nog så viktiga satsningarna i vindkraft. Ibland ser vi inte skogen för bara träden.

Också den omstridda torven är viktig för Finland, speciellt med tanke på självförsörjningsgraden. Torven, liksom skogen, ger arbetsplatser på landsbygden, och i båda fallen tillhandahåller naturen råvaran av egen kraft. Samförbränning av torv och skogsbränslen ger i stora pannor en betydligt effektivare förbränning än vid enbart vedförbränning, och minskar avsevärt problem med sintring, slaggbildning och korrosion i pannor. Idag nyttjas under en procent av Finlands torvmarker till energiproduktion. Beaktansvärt är att varje investerad euro i torvproduktion för energiutvinning har en multiplikatoreffekt som ger tre euro för den inhemska ekonomin och sysselsättningen.

Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är enorma och den snabbaste vägen att höja andelen biobränsle är en inhemsk bioetanolproduktion. 500 000 hektar åkerareal kunde redan idag utnyttjas till energiproduktion och en eller flera etanolfabriker skulle balansera upp vår spannmålsmarknad, som är för tillfället mycket snedvriden. Etanolproduktionen kan ge biobränsle till våra fordon och som biprodukt får man ett mycket värdefullt proteinfoder som kan ersätta det importerad soja.

Till sist vill jag kort konstatera att minister Mari Kiviniemi idag fredag ska ge sitt svar till justitiekansler Jaakko Jonkka angående förfarandet kring den språkliga konsekvensbedömningen gällande norr- och söderalternativet för Karleby och Mellersta Österbotten. Såväl statsrådet som minister Kiviniemi förutsätts självfallet följa grundlagen lagen till punkt och pricka och många väntar med intresse på ministerns svar.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp

Publicerad av Radio Vega Österbotten

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.

12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45